Digital stadsvandring OM BARNMORSKAN

Nu kan du äntligen stadsvandra med oss hemifrån! Häng med ut på Södermalms gator och vandra med historikern Lisa Öberg i barnmorskans fotspår.

Vandringen är förinspelad och visas on-demand, vilket innebär att du har möjlighet att se vandringen när du vill. I slutet av vandringen visas också en frågestund med Lisa Öberg, som spelades in på Zoom 5/5 2023, i samband med visning av den digitala vandringen.

Vandringen och frågestunden är textade på svenska.
Du köper biljett till vandringen på Tickster.

Pris: 50 kronor.

 
 

Samtal & föreläsningar

Vi dokumenterar och publicerar en stor del av vår publika verksamhet. Här kan du ta del av några av alla våra samtal och publika arrangemang!

Tre föremål från: ArkDes

Klätterträd, handelsplatser och ett kombinerat parkeringshus och kloster. Lär dig mer om arkitektur- och designhistorien genom tre föremål, på bara några minuter!

Vi besökte ArkDes på Skeppsholmen i Stockholm där intendenterna Frida Melin och Max Ahrent visade upp illustrationer och modeller av arkitekten Léonie Geisendorf och illustratörerna Mariana Manner och Lisa Bauer – från år 1955 till 1967.

Läs mer ↓

Stockholms Kvinnohistoriska hälsar på

Alla föremål bär på historia som angår, berör, påverkar eller har anknytning till kvinnor på något sätt. Men dessa berättelser är ofta inte lika kända. Som en del av vår stora satsning Kvinnans Sak hälsar vi på våra medlemsorganisationer och lyfter fram tre föremål ur deras arkiv och samlingar.

Du kan också bidra – vi samlar in allmänhetens berättelser

Vilken sak är kvinnohistoria för dig? Bidra med din berättelse – och gör historieskrivningen rikare. Genom att berätta historier om kvinnor och koppla dessa till föremål så kan vi tillsammans dela och bevara berättelserna för framtiden.

→ Läs mer här om hur du kan bidra med din berättelse.

A talk: Documenting and sharing Afro-Swedish and black history today

A talk about documenting and sharing Afro-Swedish and black history today. 🗃️🗄️📓

Participants: Amat Levin, journalist, podcaster and author (Instagram account @svarthistoria), Jonelle Twum, founder and artistic director at Black Archives Sweden and Michael Barrett, curator for Africa and researcher in social and cultural anthropology at The Museum of Ethnography/National Museums of World Culture in Sweden.

Read more ↓

Rethinking knowledge

The talk was recorded during the conference "Rethinking Knowledge: Exploring Innovative Methods of Sharing and Collaboration", arranged by Stockholm Museum of Women’s History on the 11th of May in Stockholm, Sweden. During the conference we explored innovative ways of working with cultural expressions, projects, archives and collections as tools for sharing and collaborating.

SHAKIN´

This conference is a multiplier event of the project Sharing Subaltern Knowledge Through International Cultural Collaborations (SHAKIN’) supported by the EU’s Erasmus+program, Strategic Higher Education Partnerships for Innovation.

Partners

University Lumière Lyon 2 Bauhaus-University Weimar University of Arts Belgrade Association Independent Cultural Scene Serbia Stockholm Museum of Women’s History le LABA

Read more:

Read more about @svarthistoria: https://svarthistoria.com Read more about Black Archives Sweden: https://www.blackarchivessweden.com Read more about The Museum of Ethnography in Sweden: https://www.etnografiskamuseet.se

Recorded and edited by Hanna Lilja.

Historielektion: Om bimbon

Rosafärgat, glittrande och gulligt i kombination med budskap om kroppspositivism, antikapitalism och sexualitet. “Bimbocore” är estetiken som gjort en intensiv comeback på sociala medier – detta trots att bimbon som symbol för femininitet historiskt blivit misstänkliggjord och hånad.

Hur kommer det sig att vissa uttryck för femininitet hånas, medan andra hyllas? Och var platsar bimbon i det? Genusforskaren Maria Lönn berättar om bimbocore och andra uttryck för femininitet.

Läs mer ↓

Kvinnohistoriskas historielektioner ger aktuella debatter och brännande frågor en historisk kontext. Tillsammans med landets främsta forskare och experter får du den livsnödvändiga baskunskapen på under timmen, helt utan pekpinnar. Inga förkunskaper krävs för att lyssna.

Historielektion: Om ekonomiskt våld

Ekonomiskt våld är en ofta bortglömd aspekt av våld i nära relationer. Historiskt har det varit ett effektivt sätt att kontrollera och förtrycka kvinnor.

I den här historielektionen om ekonomiskt våld berättar Marie Eriksson, historiker vid Linnéuniversitetet, om hur det ekonomiska våldet tagit sig uttryck historiskt, och hur det kan se ut i dag.

Läs mer ↓

Kvinnohistoriskas historielektioner ger aktuella debatter och brännande frågor en historisk kontext. Tillsammans med landets främsta forskare och experter får du den livsnödvändiga baskunskapen på under timmen, helt utan pekpinnar. Inga förkunskaper krävs för att lyssna.

Historielektion om: Hembiträdet

Ett rent hem har genom historien alltid varit en statusmarkör, samtidigt har själva städningen alltid varit lågt värderad. Av detta följer också låg status för dom som arbetar med att städa andras hem.

I föreläsningen tar historikern Karin Carlsson med oss på en tidsresa genom det avlönade hemarbetets historia – med fokus mot den statligt subventionerade hemvårdarinnekåren (1944–1960) – en nästintill bortglömd yrkeskår. Vilka likheter och skillnader kan vi se mellan gårdagens hemvårdarinnor och hembiträdet och dagens hemtjänstföretag? Vad berättar 1940-talets skattesubventioner och dagens RUT-avdrag om respektive tidsperiod? Och hur kan morgondagens lösning se ut?

Läs mer ↓

Kvinnohistoriskas historielektioner ger aktuella debatter och brännande frågor en historisk kontext. Tillsammans med landets främsta forskare och experter får du den livsnödvändiga baskunskapen på under timmen, helt utan pekpinnar. Inga förkunskaper krävs för att lyssna.

Ett samtal om: Ekonomiskt våld

Ekonomiskt våld är ett relativt nytt begrepp – men ingen ny företeelse. Det lämnar inga blåmärken, men orsakar stor skada. Den 1 februari bjöd vi in till en samtal om ekonomiskt våld tillsammans med Ekonomiska museet.

I ett samtal hör du historikern Marie Eriksson och Susann Stamboliduo Tellebo från Uppsala kvinnojour fördjupa sig i begreppet ekonomiskt våld. Hur har ekonomiskt våld sett ut historiskt? Hur vanligt är ekonomiskt våld i dag, och hur tar det sig uttryck? Samtalet modererades av författaren och journalisten Katarina Wennstam. Samtalet finns tillgängligt med eller utan text.

Läs mer ↓

Om de medverkande:

Katarina Wennstam är författare, journalist, debattör och föreläsare med inriktning på kvinnors rätt till sin sexualitet.

Marie Eriksson är fil. dr. i historia och universitetslektor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet och har forskat både om ekonomiskt våld i nutid och historiskt.

Susann Stambolidou Tellebo är verksamhetsansvarig på Uppsala Kvinnojour. Susann har varit aktiv i Uppsala Kvinnojour sedan tidigt 90-tal, och har en omfattande kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Kvinnohistorisk visning av: Hagalunds Tvätterimuseum — med Linnéa Wikblad

Följ med från soffan när vi besöker Sveriges första tvätterimuseum tillsammans med journalisten och radioprogramledaren Linnéa Wikblad. Det blir kokning, klappning och icke-vegansk såpa när vi tvättar som på tidigt 1900-tal i Sverige.

Vid Albysjön i Fittja samsas ett falurött hus från 1800-talet med tunnelbanetåg, villor och höghus. Här ligger Hagalunds Tvätterimuseum. Museets föreståndare Olle Magnusson och tvätterskan Elin Magnusson visar oss runt och Wikblad följer med som sidekick och ställer frågor – om tvätterskornas liv och arbete, flykt, frihet och mensskydd.

Läs mer ↓

Aktivera regionens kvinnohistoria
Visningen är en del av Stockholms Kvinnohistoriskas samverkansprojekt “Aktivera regionens kvinnohistoria” som genom visningar och poddar lyfter kvinnoöden och historier som präglat Stockholms region. Genomförs i stolt samarbete med Mångkulturellt centrum, Sveriges hembygdsförbund, Stockholms läns hembygdsförbund och Hagalunds Tvätterimuseum. Med stöd av Region Stockholm och Kulturrådet.

Om Hagalunds Tvätterimuseum:
Museet är Sveriges första tvätterimuseum och ligger vid Albysjön i Vårby, Huddinge, i södra Stockholm. Museet öppnade 1994 och drivs av Vårby-Fittja hembygdsförening. På platsen bedrevs tvätteri av torparfamiljen Johansson under början av 1900-talet.

Kvinnohistorisk visning av:
I “Kvinnohistorisk visning av” besöker Stockholms Kvinnohistoriska museer och mytomspunna institutioner och platser på jakt efter dolda historier om kvinnor. Tillsammans med publiken ställer vi frågor om kvinnors liv, möjligheter och förutsättningar till historiker, guider och experter.

Historielektion om: Kvinnor och Iran – Revolution, sexualpolitik och slöjan

”Kvinna, liv, frihet” är slagorden i den pågående proteströrelsen i Iran som beskrivs som världens första feministiska revolution.

I den här historielektionen får vi en föreläsning av Fataneh Farahani, professor i etnologi vid Stockholms universitet. Tillsammans får vi en överblick av den historiska kontext som lett fram till protesterna i dag, den postrevolutionära sexualpolitiken och den symboliska slöjan.

Läs mer ↓

Historielektionen om kvinnor och Iran sändes och spelades in på Zoom den 16 november 2022.

Kvinnohistoriskas historielektioner ger aktuella debatter och brinnande frågor en historisk kontext. Tillsammans med landets främsta forskare och experter får du den livsnödvändiga baskunskapen på under timmen, helt utan pekpinnar. Inga förkunskaper krävs för att lyssna.

Vi erbjuder våra historielektioner gratis för att så många som möjligt ska kunna lära sig mer kvinnohistoria. Vill du stötta vårt arbete och bidra till att vi kan göra fler liknande aktiviteter? Swisha valfri summa till 1234303954 och märk med "Iran". Tack för ditt stöd!

Kvinnohistorisk visning av: Arkdes

Hangarfartyg, Villa Ranängen och Kuwait Towers. Följ med oss på en digital kvinnohistorisk visning av ArkDes tillsammans med intendenterna Frida Melin och Max Ahrent – om kända och okända kvinnliga arkitekters arbete och process. Camilla Burvall Terán, projektledare på Stockholms Kvinnohistoriska följer med och ställer frågor.

Läs mer ↓

I ArkDes omfattande arkiv hör vi berättelser om bland annat inredningsarkitekten Malene Björns projekt Kuwait Towers och om hur den amerikanska arkitekten Judith Turner designade hangarfartyg åt amerikanska flottan innan hon kom till Sverige. Genom ett unikt material får vi också följa arbetsprocessen med Villa Ranängen, ett nära samarbete mellan beställaren Titti Leyton och Sveriges mest namnkunniga kvinnliga arkitekt Leonie Geisendorf, inredningsarkitekten Thea Leonhard och landskapsarkitekten Sylvia Gibson.

Den digitala visningen är en kortare version av dom två kvinnohistoriska visningarna som vi bjöd in till den 19 april 2022. I “Kvinnohistorisk visning av” besöker Stockholms Kvinnohistoriska museer och mytomspunna institutioner och platser på jakt efter dolda historier om kvinnor. Tillsammans med publiken ställer vi frågor om kvinnors liv, möjligheter och förutsättningar till historiker, guider och experter.

Kvinnohistorisk visning av:
Stockholms Kvinnohistoriska besöker museer och mytomspunna institutioner och platser på jakt efter dolda historier om kvinnor. Tillsammans med specialinbjudna gäster ställer vi frågor om kvinnors liv, möjligheter och förutsättningar till historiker, guider och experter.

Vi erbjuder många digitala programpunkter gratis för att så många som möjligt ska kunna lära sig mer kvinnohistoria. Vill du stötta vårt arbete och bidra till att vi kan göra fler liknande aktiviteter? Swisha valfri summa till 1234303954 och märk med "visning Arkdes". Tack för ditt stöd!

Historielektion: om arkivens makt

Hur framkallar man kollektiv minnesförlust? Arkiven har gått från att länge ha tjänat makthavarnas egna intressen till att i dag ha rollen som förvaltare av våra minnen och identiteter. I tider av krig och oro är det ingen slump att något av det första som attackeras är våra arkiv, bibliotek, museer och monument. Dessa blir måltavlor eftersom vårt kulturarv är grundläggande för att förstå vår samtid.

I den här historielektionen med Lars Ilshammar, journalist, historiker och biträdande riksbibliotekarie vid Kungliga biblioteket, tittar vi närmare på arkivens makt, vikten av vårt arkiverade kulturarv i dag och på vilka sätt arkiven hotas.

Läs mer ↓

Historielektionen om arkivens makt sändes och spelades in på Zoom den 23 mars 2022.

Kvinnohistoriskas historielektioner ger aktuella debatter och brinnande frågor en historisk kontext. Tillsammans med landets främsta forskare och experter får du den livsnödvändiga baskunskapen på under timmen, helt utan pekpinnar. Inga förkunskaper krävs för att lyssna.

Vi erbjuder våra historielektioner gratis för att så många som möjligt ska kunna lära sig mer kvinnohistoria. Vill du stötta vårt arbete och bidra till att vi kan göra fler liknande aktiviteter? Swisha valfri summa till 1234303954 och märk med "arkivens makt". Tack för ditt stöd!

Historielektion: om skönhetsoperationer

Jakten på det perfekta ansiktet och ideala kroppen är inte ny, men ändå tar fler och fler personer beslutet att lägga sig under kniven. Så, hur hamnade vi här – och hur såg det ut för hundra år sedan? I en historielektion om skönhetsoperationer med Emma Severinsson, doktor i historia och lektor i modevetenskap, blickar vi tillbaka på 1920-talets skönhetsingrepp och jämför med dagens skönhetsoperationer.

Historielektionen om skönhetsoperationer sändes och spelades in på Zoom den 2 februari 2022.

Läs mer ↓

Kvinnohistoriskas historielektioner ger aktuella debatter och brinnande frågor en historisk kontext. Tillsammans med landets främsta forskare och experter får du den livsnödvändiga baskunskapen på under timmen, helt utan pekpinnar. Inga förkunskaper krävs för att lyssna.

Vi erbjuder våra historielektioner gratis för att så många som möjligt ska kunna lära sig mer kvinnohistoria. Vill du stötta vårt arbete och bidra till att vi kan göra fler liknande aktiviteter? Swisha valfri summa till 1234303954 och märk med "operationer". Tack för ditt stöd!

Historielektion: om barnmorskan

Barnmorskan har varit en doldis i historien och samtidigt spelat en avgörande roll i människors liv. I en digital historielektion med historikern Lisa Öberg får vi en inblick i hur yrket har förändrats över tid – från dissektioner i anatomisalen högst upp i nuvarande Stadsmuseet i Stockholm till tuffa förhandlingar på Södra BB.

Historielektionen om barnmorskan sändes och spelades in på Zoom den 16 december 2021.

Läs mer ↓

Kvinnohistoriskas historielektioner ger aktuella debatter och brinnande frågor en historisk kontext. Tillsammans med landets främsta forskare och experter får du den livsnödvändiga baskunskapen på under timmen, helt utan pekpinnar. Inga förkunskaper krävs för att lyssna.

Vi erbjuder våra historielektioner gratis för att så många som möjligt ska kunna lära sig mer kvinnohistoria. Vill du stötta vårt arbete och bidra till att vi kan göra fler liknande aktiviteter? Swisha valfri summa till 1234303954 och märk med "barnmorskan". Tack för ditt stöd!

Kvinnohistorisk visning av: Livrustkammaren

Vad händer när kungen är en kvinna? I en kvinnohistorisk visning av Livrustkammaren tittar vi på drottning Kristinas liv och spåren efter henne i museets samlingar. Hon var barnet som aldrig fick vara barn, protestanten som blev katolik, kvinnan som kröntes till kung, drottningen som lämnade sin tron. Hon har hyllats, hatats och aldrig upphört att fascinera.

Magdalena Westin Piotrowska, intendent på Livrustkammaren visar oss runt och Nanna Olasdotter Hallberg, programledare för podden P3 Klubben, krönikör och regissör, följer med som sidekick och ställer frågor.

Läs mer ↓

Visningen sändes och spelades in på Zoom den 9 december 2021.

Kvinnohistorisk visning av:
Stockholms Kvinnohistoriska besöker museer och mytomspunna institutioner och platser på jakt efter dolda historier om kvinnor. Tillsammans med specialinbjudna gäster ställer vi frågor om kvinnors liv, möjligheter och förutsättningar till historiker, guider och experter.

Vi erbjuder många digitala programpunkter gratis för att så många som möjligt ska kunna lära sig mer kvinnohistoria. Vill du stötta vårt arbete och bidra till att vi kan göra fler liknande aktiviteter? Swisha valfri summa till 1234303954 och märk med "visning livrust". Tack för ditt stöd!

Historielektion: om porr

Klara Arnberg, docent i ekonomisk historia, föreläser om pornografins svenska 1900-tal. Den svenska synden, feministisk porrfilm och pornfluencers på OnlyFans. Porren är varken ny eller ovanlig – ändå rör den med jämna mellanrum upp stora debatter och starka känslor. Historielektionen sändes och spelades in onsdag 22 september 2021.

Läs mer ↓

Kvinnohistoriskas historielektioner ger aktuella debatter och brinnande frågor en historisk kontext. Tillsammans med landets främsta forskare och experter får du den livsnödvändiga baskunskapen på under timmen, helt utan pekpinnar. Inga förkunskaper krävs för att lyssna.

Vi erbjuder våra historielektioner gratis för att så många som möjligt ska kunna lära sig mer kvinnohistoria. Vill du stötta vårt arbete och bidra till att vi kan göra fler liknande aktiviteter? Swisha valfri summa till 1234303954 och märk med "porr". Tack för ditt stöd!

Kvinnohistorisk visning av: Centrum för Näringslivshistoria

I historieskrivningen syns de sällan – tvärtom har de framställts som enstaka undantag. Men i alla tider har det funnits kvinnliga företagare. När Näringsfrihetsreformen klubbades igenom år 1864 blev det möjligt för både män och ogifta kvinnor att starta företag i Sverige. Trots reformen motarbetades många kvinnliga entreprenörer, som senare glömdes bort. Tack vare arkiven kan vi i dag ändå hitta spåren av några av deras gärningar.

Följ med när Anahi Davila, arkivpedagog och skolansvarig på Centrum för Näringslivshistoria visar upp arkivmaterial och berättar om banbrytande entreprenörer. Skådespelaren och komikern Hanna Dorsin följer med som sidekick och ställer frågor.

Läs mer ↓

Visningen sändes och spelades in på Zoom den 6 maj 2021.

Kvinnohistorisk visning av:
Stockholms Kvinnohistoriska besöker museer och mytomspunna institutioner och platser på jakt efter dolda historier om kvinnor. Tillsammans med specialinbjudna gäster ställer vi frågor om kvinnors liv, möjligheter och förutsättningar till historiker, guider och experter.

Vi erbjuder många digitala programpunkter gratis för att så många som möjligt ska kunna lära sig mer kvinnohistoria. Vill du stötta vårt arbete och bidra till att vi kan göra fler liknande aktiviteter? Swisha valfri summa till 1234303954 och märk med "visning CFNH". Tack för ditt stöd!

Arkivens dag 2021: Dolda röster i arkiven

I samband med Arkivens dag 2021 bjöd Sörmlands museum in till ett samtal om dolda röster i arkiven mellan Anna Tascha Larsson, vikarierande chef på Stockholms Kvinnohistoriska, och Jonelle Twum, grundare och Artistic Director på Black Archives Sweden. Larissa Borck, antikvarie med fokus på digital utveckling på Sörmlands museum, modererade.

Läs mer ↓

Historiskt sett har några få samhällsgruppers liv och perspektiv bevarats mer noggrant i arkiven än andras. Vilka perspektiv bevaras för framtiden och vems liv återspeglas i arkivhandlingar? Vilka strategier finns för att motverka så kallade blinda fläckar i arkiven? Hur bevarar och dokumenterar vi nutiden i syfte att säkerställa att framtidens historieskrivning speglar vårt mångfaldiga samhälle? Det är frågeställningar som berördes i det livesända panelsamtal som Sörmlands museum samordnade på Arkivens dag.

Panelsamtalet sändes live och visades också på museet i Nyköping samtidigt.

Rethink Tomorrow: Hear Our Stories - Documenting Women's History

To recognize Women's Equality Day, the Stockholm Museum of Women’s History (Stockholms Kvinnohistoriska) and the Embassy of Sweden are proud to host a conversation about the history of women’s voting rights and the ways in which women’s stories are documented and archived. Historian and professor Martha S. Jones, poet and artist Timimie Gassko Märak, and historian and professor Christina Florin join us from their respective homes in the United States and Sweden for a discussion moderated by Brazilian-Swedish journalist Rafaela Stålbalk Klose.

The conversation was published August 26 2021, recorded on Zoom.

Organisera och demokratisera – för att göra sin röst hörd

”Historien är aldrig färdigskriven – beroende på vilka frågor man ställer och vem som ställer frågorna så kan vi alltid få fram nya berättelser.”

Så inleder Azmara Nigusse, intendent och museipedagog på Hallwylska museet, diskussionen om organisering och demokratisering med anledning av av hundraårsjubiléet av kvinnlig rösträtt. Vad kommer framtiden minnas av allt vi gjort? Vilka röster kommer saknas? Och hur ser vi till att fler berättelser bevaras för framtiden? Nu finns samtalet som spelades in en varm sommardag på Kulturhusets tak att ta del av digitalt!

Läs mer ↓

Medverkande:

Azmara Nigusse är intendent och museipedagog på Hallwylska museet.
Pia Laskar historiker och jobbar bland annat med QRAB (Queerrörelsens arkiv och bibliotek) i Göteborg.
Prudence Woodford-Berger socialantropolog som arbetat vid utrikesdepartementets utvecklingspolitiska enhet.
Emma Dominguez konstnär som arbetat med bland annat de kollektiva utställningarna “Havet” och “Mami: Ama: Mödrar”.. Hennes arbete tar ofta avstamp i ett ifrågasättande av maktstrukturer och vilka som får synas, höras och ta plats i våra gemensamma rum.
Anthia Nibitegeka filmvetare och producent på Black Archive Sweden.

Samtalet spelades in 5 juni 2021 och är ett samarbete mellan Stockholms Kvinnohistoriska, Parkteatern, Kulturhuset Stadsteatern, Taket och Hallwylska muséet.

Vi erbjuder en stor del av vår publika arrangemang gratis för att så många som möjligt ska kunna ta del av ämnena och lära sig mer kvinnohistoria. Vill du stötta vårt arbete och bidra till att vi kan göra fler liknande aktiviteter? Swisha valfri summa till 1234303954 och märk med "DEMOKRATI" :) Tack för ditt stöd!

Den motvilliga feministen – ett boksamtal mellan Schunnesson och Heyman

Lär känna den djupt konservativa – och samtidigt radikala Bertha Wellin (1870–1951). Hon tog avstånd från rösträttskampen, men blev en av riksdagens första kvinnliga ledamöter.

Välkommen till ett samtal mellan författaren Tone Schunnesson och journalisten Sara Heyman som är bokaktuell med Den motvilliga feministen – om politikern och sjuksköterskan Bertha Wellin. Som ordförande för den nationella sjuksköterskeföreningen stred Wellin för bättre villkor, men motsatte sig samtidigt krav på högre löner och reglerade arbetstider.

Läs mer ↓

Wellin bröt mot sin tids normer. Det var inte bara hur hon betedde sig, talade och såg ut – hon hade också en livslång relation med en annan kvinna. Och så var det hennes integritet. Ingen journalist fick komma nära. Hon var en maktspelare som aldrig sökte rampljuset.

Medverkande:

Sara Heyman är journalist och legitimerad sjuksköterska, bosatt i Stockholm. Heyman arbetar på tidningen Dagens Medicin och har tidigare skrivit boken Sjukt, syster! Kärlek och uppror i svensk sjukvård (Verbal, 2018).
Tone Schunnesson är författare, dramatiker och skribent. Hon debuterade med Tripprapporter 2017 och är aktuell med boken Dagarna, dagarna, dagarna (Norstedts, 2020).

Samtalet spelades in 31 mars 2021.

Vi erbjuder en stor del av vår publika arrangemang gratis för att så många som möjligt ska kunna ta del av ämnena och lära sig mer kvinnohistoria. Vill du stötta vårt arbete och bidra till att vi kan göra fler liknande aktiviteter? Swisha valfri summa till 1234303954 och märk med "BOK" :) Tack för ditt stöd!

Med Arkivism vill vi förändra framtidens historieskrivning – så att den bättre speglar världen som den ser ut i dag. Vad kan du göra för att lyfta in din mormors erfarenheter och gärningar, din förenings historia eller dig och ditt liv, i historien? Hur hittar du spår efter de glömda som göms i arkiven? Svaren finns i ‘Arkivism: en handbok’, som är här för att förändra historieskrivningen. I Arkivism-samtalen gräver vi djupare i vad Arkivism är och hur du kan bidra.

Läs mer ↓

Lina Thomsgård, chef på Stockholms Kvinnohistoriska speeddejtar några av experterna som bidragit till boken. Vad är Arkivism? Varför är det viktigt att gräva i arkiven? Och hur ser vi till att fler berättelser finns bevarade i framtiden?

Samtalet spelades in tisdag 27 april kl. 18.00–19.00 på Zoom.

Gäster:

► Helene Larsson Pousette, kulturråd i Washington och medgrundare av Stockholms Kvinnohistoriska

► Ulrika Bergwall, förläggare Volante

► Mia Skott, historiker och föreläsare

► Rafaela Stålbalk Klose, journalist

► Marie Steinrud, forskningsarkivarie Nordiska museet

I ARKIVISM-SAMTALEN fördjupar vi oss i olika frågor som rör arkiv och satsningen Arkivism. Vad vi kan hitta i arkiven påverkar hela vår historieskrivning. Arkivism är en stor satsning initierad av Stockholms Kvinnohistoriska för att hitta, lyfta och synliggöra gårdagens kvinnor – och se till att dagens kvinnor förs in i framtidens historia.

ARKIVISM: EN HANDBOK är en skattkista fylld av handfasta tips och metoder från experter som arbetat med arkiv i decennier – så att du kan vara med och bidra till historieskrivningen genom att hitta, lyfta och spara kvinnors berättelser. Ges ut i samarbete mellan Volante och Stockholms Kvinnohistoriska. Beställ handboken och läs mer om Arkivism på kvinnohistoriska.se/arkivism.

STOCKHOLMS KVINNOHISTORISKA är ett innovativt museum som verkar i de offentliga och digitala rummen – utan egen permanent byggnad. Vi arbetar för att kvinnors historia och historier undersöks, förvärvas, bevaras, förmedlas och synliggörs publikt. Läs mer på www.kvinnohistoriska.se. Med stöd av Stockholms stad.

De senaste åren har allt fler böcker, konstverk och filmer lyft fram tidigare okända berättelser om kvinnor i historien. Hur kan vi hitta fler kvinnor i arkiven, och vilka utmaningar ställs vi inför? Vad kan vi göra i dag för att hjälpa framtida historieskrivare? Dessa frågor diskuteras konkret och kreativt med låga trösklar – utifrån vitt skilda perspektiv.

Välkommen till ett samtal mellan Åsa Bharathi Larsson, konstvetare vid Uppsala universitet, Isabel Andersson, dokumentärfilmsregissör och Silke Neunsinger, ekonomihistoriker och forskningsledare på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek samt redaktör för tidskriften Arbetarhistoria. Mia Skott, historiker och föreläsare är moderator.

Läs mer ↓

Samtalet presenterades på Zoom torsdag 29 april 2021.

I ARKIVISM-SAMTALEN fördjupar vi oss i olika frågor som rör arkiv och satsningen Arkivism. Vad vi kan hitta i arkiven påverkar hela vår historieskrivning. Arkivism är en stor satsning initierad av Stockholms Kvinnohistoriska för att hitta, lyfta och synliggöra gårdagens kvinnor – och se till att dagens kvinnor förs in i framtidens historia.

ARKIVISM: EN HANDBOK är en skattkista fylld av handfasta tips och metoder från experter som arbetat med arkiv i decennier – så att du kan vara med och bidra till historieskrivningen genom att hitta, lyfta och spara kvinnors berättelser. Ges ut i samarbete mellan Volante och Stockholms Kvinnohistoriska. Läs mer om handboken och Arkivism på kvinnohistoriska.se/arkivism.

STOCKHOLMS KVINNOHISTORISKA är ett innovativt museum som verkar i de offentliga och digitala rummen – utan egen permanent byggnad. Vi arbetar för att kvinnors historia och historier undersöks, förvärvas, bevaras, förmedlas och synliggörs publikt. Läs mer på www.kvinnohistoriska.se. Med stöd av Stockholms stad.

Välkommen till ett bakåt- och framåtblickande Arkivism-samtal där vi skrapar på musikhistoriens blinda fläckar och tar tempen på musikbranschen i dag. Hur har förutsättningarna sett ut för att verka som musiker – från sekelskiftets damorkestrar till 90-talets dj:s och dagens musikproducenter?

Läs mer ↓

För att ta död på den seglivade myten om inspelningsstudion som manligt territorium har musikproducent- och artistduon Jenny och Cecilia Vaz startat konstprojektet Panorama för att med foto och musik synliggöra kvinnors och icke-binäras skapandeprocess i studion i dag. Hur det sett ut historiskt har både Anna Gavanas, forskare, författare och dj och Anna Charlotta Gunnarson, journalist och författare undersökt och uppmärksammat. Nu möts dom alla fyra i ett samtal om historieskrivning, representation och förebilder. Samtalet modereras av Lisa Ehlin, doktor i modevetenskap, kulturskribent och redaktör för bland annat “Arkivism: en handbok” som ges ut i samarbete mellan Stockholms Kvinnohistoriska och Volante.

Samtalet presenterades på Zoom tisdag 15 juni 2021.

VILL DU BIDRA TILL VÅRT ARBETE MED ARKIVISM? Vi vill göra det enklare att hitta gårdagens kvinnor — och se till att dagens kvinnor förs in i framtidens historia.

SWISHA valfri summa till 1234303954 för att stötta vårt arbete och märk gåvan med "Arkivism".

Medverkande:
► Cecilia och Jenny Vaz, musikproducent- och artistduon bakom projektet Panorama.

► Anna Gavanas, doktor i socialantropologi, författare och dj som skrivit böcker och artiklar med fokus på elektronisk dansmusikscen och DJ-kultur, bland annat “Från Diskofeber till Rejvhysteri i den svenska dansmusikhistorien” (Stockholmia förlag, 2020).

► Anna Charlotta Gunnarson, journalisten och författaren bakom bland annat “Kvinnorna som formade pophistorien” och “Popmusik rimmar på politik”. Gunnarson syns även som programledare i UR-program som “Fejk” och “Pop och politik”.

► Lisa Ehlin, doktor i modevetenskap, kulturskribent och redaktör för bland annat “Arkivism: en handbok” som ges ut i samarbete mellan Stockholms Kvinnohistoriska och Volante.

I ARKIVISM-SAMTALEN fördjupar vi oss i olika frågor som rör arkiv och satsningen Arkivism. Vad vi kan hitta i arkiven påverkar hela vår historieskrivning. Arkivism är en stor satsning initierad av Stockholms Kvinnohistoriska för att hitta, lyfta och synliggöra gårdagens kvinnor – och se till att dagens kvinnor förs in i framtidens historia.

ARKIVISM: EN HANDBOK är en skattkista fylld av handfasta tips och metoder från experter som arbetat med arkiv i decennier – så att du kan vara med och bidra till historieskrivningen genom att hitta, lyfta och spara kvinnors berättelser. Ges ut i samarbete mellan Volante och Stockholms Kvinnohistoriska. Läs mer om handboken och Arkivism på kvinnohistoriska.se/arkivism.

PANORAMA är ett initiativ som ämnar att bredda perspektivet på svensk kulturkanon genom att sammanlänka fotografi som uttrycksform med musik. I installationen presenteras tio unika porträttserier och tio musikstycken där olika genrer, arbetsmetoder och perspektiv flätas samman till ett audiovisuellt verk. Resultatet är ett unik gruppinstallation som utforskar hur bildens funktion som sanningsbärare tillsammans med musikens kraft, kan väcka reflektion kring normbildande och representation.

STOCKHOLMS KVINNOHISTORISKA är ett innovativt museum som verkar i de offentliga och digitala rummen – utan egen permanent byggnad. Vi arbetar för att kvinnors historia och historier undersöks, förvärvas, bevaras, förmedlas och synliggörs publikt. Läs mer på www.kvinnohistoriska.se. Med stöd av Stockholms stad.

Ett samtal om esoterism, ritualer och praktik i ett konstnärskap

Dansföreställningen Bitch spelades 6–8 mars på MDT och är uppföljaren till Eliisa Erävalos och Halla Ólafsdóttirs hyllade verk Bitchcraft från 2017. Hör skaparna bakom verket berätta om sitt arbete och hur de använder esoterism och ritualer som konstnärliga verktyg tillsammans med konstnären och författaren Linda Spåman.

Per Faxneld, docent i religionshistoria och lektor i religionsvetenskap, inleder med att sätta esoterism i en historisk kontext.

Läs mer ↓

Medverkande:
► Eliisa Erävalo och Halla Ólafsdóttir är koreografer och dansare som har varit verksamma i Stockholm sedan flera år tillbaka. Tillsammans har de arbetat med till exempel: Dorte Olesen i The Bad, The Good and The Ugly (2011), BITCHCRAFT (2017) och hållit workshops med Cullbergbaletten (2018) och Iceland University of the arts (2019). Just nu är Eliisa och Halla aktuella med dansföreställningarna Bitch (2021) och Granddaughters (2022)
► Per Faxneld, docent i religionshistoria och lektor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola, har bland annat skrivit böckerna Offerträdet och Det ockulta sekelskiftet: Esoteriska strömningar i Hilma af Klints tid och hans doktorsavhandlingen Satanic feminism belönades med Donnerska institutets pris för framstående religionsvetenskaplig forskning, och återgavs av Oxford University Press.
► Linda Spåman är illustratör, perfomancekonstnär och scenograf baserad i Göteborg. Bland utgivna titlar finner vi bland annat Misslyckat självmord i Mölndals bro, Äkta Spåman och Från barn till död.

Samtalet spelades in i mars 2021.

Stockholms Kvinnohistoriska ska lyfta historia men också följa och spara samtalen som pågår i dag kring kvinnofrågor. Genom olika konstellationer av gäster fångas en bredd av perspektiv upp och bevaras för framtiden.

Vi erbjuder en stor del av vår publika arrangemang gratis för att så många som möjligt ska kunna ta del av ämnena och lära sig mer kvinnohistoria. Vill du stötta vårt arbete och bidra till att vi kan göra fler liknande aktiviteter? Swisha valfri summa till 1234303954 och märk med "Bitch" :) Tack för ditt stöd!

 

Ett samtal om konstnärliga praktiker

Hör tongivande, kreativt verksamma konstnärer i ett samtal om inspiration, motstånd och möjlighet att verka för förändring.

Medverkande:
► Arazo Arif, poet, manusförfattare och multimedial konstnär.
► Francine Agbodjalou, multidisciplinär konstnär.
► Bahar Pars, skådespelare och regissör.
► Mara Lee Gerdén, författare, poet och professor i konst ger en konstnärlig introduktion på temat.
► Parasto Backman, grafisk formgivare och senior lektor och styrelseledamot i Stockholms Kvinnohistoriska presenterar samtalet.

Läs mer ↓

Samtalet genomfördes publikt på Zoom, onsdag 24 februari 2021.

Stockholms Kvinnohistoriska ska lyfta historia men också följa och spara samtalen som pågår i dag kring kvinnofrågor. Genom olika konstellationer av gäster fångas en bredd av perspektiv upp och bevaras för framtiden.

Vi erbjuder en stor del av vår publika arrangemang gratis för att så många som möjligt ska kunna ta del av ämnena och lära sig mer kvinnohistoria. Vill du stötta vårt arbete och bidra till att vi kan göra fler liknande aktiviteter? Swisha valfri summa till 1234303954 och märk med "praktiker". Tack för ditt stöd!

PREMIÄR! Historielektion: om aborträtten.

Lena Lennerhed, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola berättar om aborträttens historia i Sverige och ger en introduktion till abortlagstiftningen i dag. Om politisk kamp, reformer och abortmotstånd.

Kvinnohistoriskas historielektioner ger aktuella debatter och brinnande frågor en historisk kontext. Tillsammans med landets främsta forskare och experter får du den livsnödvändiga baskunskapen på under timmen, helt utan pekpinnar. Inga förkunskaper krävs för att lyssna.

Läs mer ↓

Vi erbjuder våra historielektioner gratis för att så många som möjligt ska kunna lära sig mer kvinnohistoria. Vill du stötta vårt arbete och bidra till att vi kan göra fler liknande aktiviteter? Swisha valfri summa till 1234303954 och märk med "aborträtten". Tack för ditt stöd!

Ett sakligt samtal mellan bokaktuella Katrine Marçal och Karin Carlsson – om fördomar, föremål, feltänk och förbisedd historia.

I Kvinnosaker (Bonnier Fakta i samarbete med Kvinnohistoriska) undersöker historikern Karin Carlsson hur föremål påverkat kvinnors vardag och hur normer förskjutits över tid. Genom föremål som stridsflygplanet, gatlyktan, vibratorn och drinkglaset berättas svenska kvinnors historia – från sekelskiftet 1900 fram tills i dag. I Att uppfinna världen (Mondial förlag) undersöker skribenten och författaren Katrine Marçal hur historieskrivningen gömt undan kvinnors banbrytande uppfinningar genom att dyka ner i allt från valfiske och rymddräkter till klimathot och artificiell intelligens.

Läs mer ↓

Tillsammans bildar böckerna en rik berättelse om villkorade liv, om tekniska och samhälleliga framsteg och om föreställningar som kan förändras. Den 29 oktober möttes de för ett faktaspäckat samtal i Gamla stans bokhandel – arrangerat av Kvinnohistoriska och Mondial. Vilka är de saker och innovationer vars historia alla bör känna till? Varför gör vi det inte? Kan vi ens prata om manliga och kvinnliga saker? Om inte – varför gör vi det fortfarande?

Samtalet modererades av Lina Thomsgård, chef och medgrundare till Stockholms Kvinnohistoriska.

Lär dig om entrédörrarnas betydelse kring sekelskiftet 1900. Vad kan arkitekturen och dörrarnas utformning säga oss om vem som skulle ta sig igenom vilken dörr? Tillsammans med Historiska museet och Historiska institutionen på Stockholms universitet bjöd Stockholms Kvinnohistoriska in till en föreläsning med historikern Karin Carlsson.

Läs mer ↓

Genom den större huvudingången, övervakad av portvakten, gjorde lägenhetsinnehavarna entré och tog marmortrappan eller hissen till sina våningar. Köksvägen till salongen var i stället smal och låg och i de ofta oupplysta kökstrapporna rörde sig tjänstefolk, vedkarlar och latrinhämtare. De mörka passagerna inbjöd samtidigt till möten och rörelser av mer ljusskygg karaktär.

Denna rumsutformning speglar tidsspecifika ideal, normer och klassrelationer. Men vad sker när dessa förändras och när rummens ursprungliga ändamål mist sin funktion?

I samarbete mellan Stockholms Kvinnohistoriska, Historiska museet och Historiska institutionen på Stockholms universitet.

Föreläsningen tog plats på Historiska museet den 7 oktober 2020.

Välkommen att lyssna till "Låt oss prata 'vit feminism'” – ett samtal mellan Arazo Arif, Fanna Ndow Norrby och Parasto Backman om eurocentrism inom den feministiska rörelsen.

Stockholms Kvinnohistoriska ska lyfta historia men också följa och spara samtalen som pågår i dag kring kvinnofrågor. Genom olika konstellationer av gäster fångas en bredd av perspektiv upp och bevaras för framtiden.

Samtalet skedde måndagen 26 mars 2019 under Stockholms Kvinnohistoriskas invigningsmånad. En månad där vi testade flera olika samtalsformat och teman varje dag.

Vart är vi på väg? – ett samtal om feminism. Välkommen att lyssna till ett samtal mellan Alice Bah Kuhnke, Amie Bramme Sey och Nina Åkestam där de ställer frågor till varandra om feminismens möjligheter och utmaningar – i dag och i framtiden.

Stockholms Kvinnohistoriska ska lyfta historia men också följa och spara samtalen som pågår i dag kring kvinnofrågor. Genom olika konstellationer av gäster fångas en bredd av perspektiv upp och bevaras för framtiden.

Samtalet skedde måndagen 11 mars 2019 under Stockholms Kvinnohistoriskas invigningsmånad. En månad där vi på 28 kvadratmeter testar flera olika samtalsformat och teman varje dag.

Fotbollssnack om Klass & Ursprung: 20 Juni 2019 inför matchen Sverige–USA

I det sista fotbollssnacket frågade vi panelen hur inkluderande damfotbollen egentligen är. Pojkar har oftast möjlighet att spela fotboll oavsett var de bor – men för flickor är möjligheterna begränsade. Under många år har de framgångsrika flicklagen framförallt funnits i vita över- och medelklassområden. Ytterst få kvinnor med utländsk bakgrund tar sig hela vägen till landslaget eller beslutandenivå i klubbar och förbund. Varför blir det så här och hur går det att göra annorlunda?

Läs mer ↓

Under Fotbolls-VM 2019 intog vi på Stockholms Kvinnohistoriska nattklubben och medlemsorganisationen Trädgården för att snacka fotboll! Tillsammans med sportjournalisten och historikern Anja Gatu och inbjudna gäster värmde vi upp inför alla Sveriges gruppspelsmatcher. Vi lånade vi strålkastarna från fotbollsplanen och riktade ljuset mot tre brännande teman kopplade till damfotbollen – kärlek & hat, pengar & identitet samt klass & ursprung.

GÄSTER I PANELEN: Nazanin Vaseghpanah, futsalspelare samt f.d. fotbollsspelare- och tränare. Jesper Fundberg, etnolog med inriktning mot idrott, genus och etnicitet vid Malmö universitet. Sahar Khalili, tränare i Bollihop Linköping som skapar inkluderande fotboll och futsal för alla tjejer.

Fotbollssnack om Ekonomi & Identitet: 16 juni 2020 inför matchen Sverige–Thailand

I det andra fotbollssnacket tittade vi närmre på pengar! Efter en lång period av osäkerhet börjar många damallsvenska föreningar få ordning på sin ekonomi. Den svenska damfotbollen har hittat en identitet och ett varumärke som står för mångfald, öppenhet och socialt ansvarstagande. Fler sponsorer börjar hitta till sporten och utvecklingen ser likadan ut på många håll i Europa.Samtidigt som sponsorerna och fansen hittat damfotbollen kämpar spelarna på olika sätt för bättre villkor, genom strejk, landslagsbojkotter, diskriminerings-anmälningar och fackligt arbete. Varför tillåts olika lön för lika arbete när det handlar om fotboll?

Läs mer ↓

Under Fotbolls-VM 2019 intog vi på Stockholms Kvinnohistoriska nattklubben och medlemsorganisationen Trädgården för att snacka fotboll! Tillsammans med sportjournalisten och historikern Anja Gatu och inbjudna gäster värmde vi upp inför alla Sveriges gruppspelsmatcher. Vi lånade vi strålkastarna från fotbollsplanen och riktade ljuset mot tre brännande teman kopplade till damfotbollen – kärlek & hat, pengar & identitet samt klass & ursprung.

Gäster i panelen: Karolina Westberg, fd. landslagsspelare som vunnit VM-silver, EM-silver och fyra SM-guld. Vice ordförande i FC Rosengård. Anette Börjesson, fd. landslagsspelare som spelat 70 landskamper och vunnit EM-guld. Mattias Melkersson, idrottsvetare vid Malmö högskola med fokus på genus, identitet och varumärken inom fotboll. Isabelle Widmark, ordförande i FairPay som arbetar för jämställd sponsring inom idrotten.

Varför gräver konstnärer i arkiv och samlingar? Petra Bauer och Kristina Lindström har båda undersökt och arbetat med arkivmaterial. I sina verk lyfter de andra perspektiv på kvinnornas historia och som kan bidrar till alternativ historieskrivning.

Samtalet skedde den 6 mars 2019 under Stockholms Kvinnohistoriskas invigningsmånad.

Hur funkar museers utställningsmiljö, vems historia berättas och vilka ord används? Projektledaren och etnologen Diana Chafik ger tio tips på hur museer kan arbeta mer inkluderande och tillgängligt.

Föreläsningen skedde den 18 mars 2019 under Stockholms Kvinnohistoriskas invigningsmånad.

 
 
 
grafik-webbsmal.png
 

Vår podd som kopplar kvinnohistoria till platser

Du hittar hela Kvinnans Plats-sajten här, med bilder, möjlighet att traska runt via Google streetview, mer information och extra läsning kopplat till varje avsnitt.

Tvätteriets historia handlar inte bara om maskiner och uppfinningar – den handlar framförallt om människor. I det här avsnittet får vi syn på hur den mest vardagliga handlingen, att tvätta, kan bära på stora berättelser om Stockholms arbetslivshistoria. Berättelser om facklig kamp, längtan efter frihet och en farlig resa från det krigshärjade Estland till ett tvätteri i Fittja.

Vissa kvinnor har präglat Stockholms ljudbild lite mer än andra. På Plattan satt hon med sin orgel, gatumissionären, frälsaren, det riktiga stockholmsoriginalet – Maria Johansson. Du minns henne säkert som Maria med orgeln. Det här är hennes berättelse.

Under 50 och 60-talet revs hundratals hus i Stockholms city, som kom att kallas citysaneringen. Men ett hus som fick stå kvar kom att bli livsviktigt för många kvinnor som hade förlorat nästan allt. Välkommen in till Klaragården.

Året är 1968. Skådespelaren och regissören Mai Zetterling har lyckats ta sig till en roll bakom kameran i en väldigt mansdominerad bransch och hon har redan legat bakom två vattendelare till filmer. Snart är det dags för hennes tills nu enda öppet feministiska verk Flickorna att ta plats på biodukarna. Det visar sig strax att även den här filmen ska dra åt sig en storm av kritik. Trots bakslag och rådande konservatism banade Mai Zetterling väg för sitt egna skapande — men även för framtida kvinnor bakom kameran.

Året är 1924 och skulptören Sigrid Fridman är en riktig vattendelare i dagstidningarnas kulturdebatt. Å ena sidan prisad och älskad – å andra sidan kontroversiell och avskydd. En sak är säker – hon kommer att sätta ett enormt avtryck på den svenska konstscenen och på Stockholms offentliga rum.

Året är 1833. Knut August Almgren har just öppnat sidenväveriet på Södermalm i Stockholm och den industriella revolutionen har ännu inte tagit fart i Sverige. Följ med när vi gläntar på dörren till Almgrens sidenväveri och färdas genom historien tillsammans med kvinnorna som arbetade där. Hur gick det från att kvinnor var uteslutna från textilindustrin, till att väveri och textilarbete blev ett kvinnoyrke? Och hur ser arbetsvillkoren i textilindustrin ut – i går och i dag?

Hon är en välkänd karaktär i nationalskalden Bellmans dikter där hon både upphöjs och hånas. Ulla Winblad kom att bli sinnebilden för “den glada horan”. Maja Stina Kiellström, kvinnan bakom alter egot, festade på krogar och “horbaler” i 1700-talets Stockholm, men kämpade också med att distansera sig från Bellmans påhittade karaktär. Hur såg livet i ett ständigt rampljus ut, och vem var hon egentligen – kvinnan bakom den uppdiktade verkligheten?

Under sin 40 år långa karriär var hon med och skapade yrket scenograf, banade väg för andra filmarbetare och inspirerande filmindustrin internationellt. Vid sin pensionering hade Bibi Lindström varit med att skapa över 150 filmer, kanske ett oslagbart rekord.

1978 blir en stödtelefonlinje i Göteborg startskottet för vad vi i dag känner till som kvinnojouren. Som en reaktion på mäns våld mot kvinnor i nära relationer bildas allt fler kvinnojourer runt om i Sverige och i början Runt om i Sverige bildas allt fler kvinnojourer och i början av 2000-talet startar Rosita Grönfors den första jouren för rom- och resande kvinnor i Sverige. I dag finns det runt 300 kvinnojourer i Sverige – hur har resan dit sett ut, och varför fanns behovet av en kvinnojour enbart för rom- och resande kvinnor?

Själagårdsgatan 19 har en rik historia som sträcker sig flera hundra år bakåt i tiden. Lokalen har huserat auktionskammare, poliskontor men framförallt tjänat som synagoga för dom första judarna i Sverige. Under medeltiden var Själagården en av epokens största välgörenhetsinrättningar som gav allmosor och erbjöd fattiga människor tvagning. Det här är en berättelse om den judiska kvinnan Recha Michaelsons väg till Stockholm, tiden i det nya landet, judereglementet och mottagandet av judarna i Sverige under 1800-talet.

“Vampyren”, “mansslukerskan” och “Iskalla Inez” var några av hennes många öknamn. Från ett fattigt liv i Jämtland klättrade hon hela vägen upp till finanseliten i Stockholm. Inez Magnusson, en av Sveriges mest framgångsrika sol- och vårare*, skinnade rika otrogna adelsmän och direktörer på miljontals kronor i dagens pengavärde. Men efter drygt tjugo år som utpressare och bedragare kom allt upp till ytan.

Året är 1911. På en skogsklädd ås i Dalarna sitter 26-åriga Greta Beckius och skriver på något stort. Fäbodarna runt omkring henne står tomma, men Beckius är kvar – fast besluten att slutföra sitt stora verk. Med sig har hon mat för att klara sig över vintern, och en pistol. Hon har precis lämnat två uppslitande kärleksrelationer bakom sig som hon nu skriver in i sin roman. En roman som kommer avgöras av en liten klick människor flera decennier senare.

Hon var en av Sveriges första kvinnliga filmregissörer, en älskad varietéartist och teaterdirektris. Anna Hofman-Uddgren var en stor kulturpersonlighet i Stockholms nöjesliv under början av 1900-talet. När biograferna med sina filmer hotar att bli en konkurrent till teatrarna förstår hon tidigt att filmen är någonting att satsa på – och snart ska hon få chansen att själv regissera film.

Året är 1926 och veckodamtidningen Charme har anordnat en skönhetstävling som ska utse Sveriges vackraste ben. Dom ska gärna vara runda med “välformade” vader – och ljusa. Vi befinner oss i en tid där kvinnokroppen används som en nationell symbol, och där man ville framhålla svenskorna som vackrast i världen.

Den 26 februari 1956 ger dom sig ut på Stockholms gator – stadens första kvinnliga taxichaufförer. I det här avsnittet intervjuar radiojournalisten Tove Leffler taxichauffören Rose-Marie Månbris om vardagen som kvinnlig taxichaufför i dag. Vi får också ta del av historiska tillbakablickar genom Sveriges Radios intervjuer med några av 50-talets första kvinnliga taxichaufförer.

Basketens svenska historia börjar redan i slutet av 1800-talet – då gymnastikdirektören Tekla Swedlund tar sporten hela vägen över Atlanten och hem till Gävle. I det här avsnittet intervjuar radiojournalisten Linda Jensen Kidane idrottshistorikern Karl Örsan om hur basketen kom till Sverige. Fem spelare från Hammarby Basket medverkar och berättar om deras syn på basketens villkor i dag – direkt från Farstahallen.

Ta en allmänbildande springtur i sällskap av skribenten, springfantasten och kulturprofilen Linda Skugge, som satt samman en historisk joggingsträcka fylld av betraktelser om beryktade dödsolyckor och bränder, operasångerskor, gudinnor, makalösa slott med vilda fester och Drottning Kristina.

Karolina Widerström var inte bara Sveriges första kvinnliga läkare – hon var också vår första sexualupplysare! I det här avsnittet intervjuar radiojournalisten Sofia Pappa historikern Lisa Öberg om aktivisten Karolina Widerström – Sveriges första kvinnliga läkare. I samarbete med Stockholms läns museum.

Ett livslångt arbete för romers rättigheter. I det här avsnittet möter radiojournalisten Sofia Neves författaren och journalisten Lawen Mohtadi som sätter strålkastaren på aktivisten och författaren Katarina Taikon. I samarbete med Stadsmuseet i Stockholm.

Ett svartsjukedrama leder till att fem kvinnor döms för "otukt som mot naturen är”. Socionomen och auktoriserade sexologen Suzann Larsdotter berättar om homosexualitet på 1940-talet. I samarbete med Stadsmuseet i Stockholm.

“Anna och Britta låg med djävulen och födde sen grodor ur näsan”. Antikvarie Elisabeth Brenning berättar om de kvinnor som föll offer för häxjakten i 1600-talets Stockholm – och barnens roll i den fruktansvärda historien. I samarbete med Stadsmuseet i Stockholm.

Utarbetade dalkullor brygger öl till de törstiga stockholmarna – dag och natt. En dag får de nog. Sociologen och historikern Eva Schmitz som introducerar oss för bryggerskornas fackliga kamp i sekelskiftets Stockholm. I samarbete med Stadsmuseet i Stockholm.

Stockholms it girl 1833, vem var det? Historikern Anna Götlind introducerar oss för Carin Ersdotter – den wackra dalkullan som spred dalkullefeber i Stockholm. I samarbete med Stadsmuseet i Stockholm.

På 1500-talet var det inte ovanligt för män att “konservera en änka” 🤔. Vad innebär det? Historikern och författaren Brita Planck berättar om äktenskapet och Katarina Bökman – trefaldig änka i Gamla stan under 1500-talet. I samarbete med Stadsmuseet i Stockholm.

Fotohistorikern och etnologen Eva Dahlman berättar om fotografen Wilhelmina “Mimmi” Gustafsson som förevigade stockholmare med sin kamera. I samarbete med Stadsmuseet i Stockholm.

Kvinnorna gör potatisuppror! Historikern Håkan Blomqvist intervjuas om den ensamstående mamman Emilia Gustavsson och hungersnöden i Stockholm år 1917. I samarbete med Stadsmuseet i Stockholm.

Från åtta seminariedeltagare till feministisk frontrörelse. I det här avsnittet möter vi Grupp 8 och hör om deras kamp för kvinnors rättigheter tillsammans med genushistorikern Elisabeth Elgán. I samarbete med Stadsmuseet i Stockholm.

Om att äntligen få slå sig ner vid ett eget bord – med ära och heder i behåll. Kulturhistorikern Ulrika Torell berättar om när svenska kvinnor började fika på lokal. I samarbete med Stadsmuseet i Stockholm.

Besök Kvinnans Plats-sajten för att se bilder, kartor och förslag på mer läsning!

Gillar du den här podden?

Genom att gå med i Kvinnohistoriska Sällskapet möjliggör du fler avsnitt – och stöttar vår hela verksamhet!

 

Poddar VI GÄSTAT ELLER SAMARRANGERAT

På Internationella kvinnodagen den 8 mars 2020 klev Stockholms Kvinnohistoriska in i Marmorfoajén på Dramaten för att lyfta våld mot kvinnor och gestaltningen av det.

Läs mer ↓

Tillsammans med Suzanne Osten, regissör, Nina Jeppsson, regissör och skådespelare, Ylva Elvin-Nowak, fil dr. leg psykoterapeut och enhetschef för Våld i nära relationer vid Akademiskt Primärvårdscentrum i Stockholm och Hillevi Ganetz, medieforskare och professor i genusvetenskap undersökte Anneli Dufva, dramaturg och redaktör på Dramaten hur våld mot kvinnor gestaltas i konst och media. Läs mer om samtalet här.

Tillsammans med Bildningspodden bjöd vi in till ett samtal om Frida Kahlo på konsthallen Accelerator vid Stockholms universitet. Live på scen hörde vi formgivaren Parasto Backman och konsthistorikerna Eva Zetterman och Jessica Sjöholm Skrubbe diskutera Kahlos konstnärskap. Läs mer om samtalet här.

Bildningspodden stiftar bekantskap med miljöpionjären Rachel Carson och diskuterar vad hennes verk kan säga oss idag.

Läs mer ↓

Avsnittet spelades in live på Nordiska museet, under en klimatkväll arrangerad av Nordiska museet och Stockholms Kvinnohistoriska. Gäster var litteraturvetaren Claudia Egerer, idéhistorikern Karin Dirke och miljöhistorikern Sverker Sörlin. Programledde gjorde Bildningspoddens Magnus Bremmer, forskningsredaktör på Stockholms Universitet. Läs mer om Klimatkvällen här.

Marie Curie är en av vetenskapshistoriens stora ikoner och var en av sin tids mest omtalade personer. Men vad är egentligen sant om denna mytologiserade fixstjärna?

Läs mer ↓

Bildningspodden live om Marie Curie arrangerades tillsammans med Stockholms Kvinnohistoriska på Kulturhuset Stadsteatern och var en del av programmet för Nobel Calling, en serie öppna evenemang med vetenskapsanknytning, kopplade till den vecka i oktober när årets Nobelpris tillkännages. Medverkade gjorde Eva Hemmungs Wirtén, professor i medierad kultur vid Linköpings universitet och Karl Grandin, professor i vetenskapshistoria. Samtalet leddes av Magnus Bremmer som driver Bildningspodden och är forskningsredaktör inom humanvetenskap på Stockholms universitet. Läs mer om samtalet här.

Kvinnohistoriska och Trädgården firade hundraårsjubileet av kvinnlig rösträtt med att fylla klubben med kvinno- och rösträttshistoria hela kvällen och natten lång! Sveriges Radios succépodd Det politiska spelet inledde Röstfesten med en livepoddinspelning på tema rösträtten.

Läs mer ↓

Tillsammans med historikern och genusforskaren Josefin Rönnbäck från Luleå universitet undersökte Ekots Henrik Torehammar, Maggie Strömberg och Fredrik Furtenbach rösträttskampens politiska historia och tog tempen på systerskapet i partierna. Läs mer om Röstfesten här.

 
 
 

 GÖR HISTORISK SKILLNAD

Vill du stötta vår verksamhet? Genom att gå med i Kvinnohistoriska Sällskapet möjliggör du fler projekt, samtal, föreläsningar och poddar. Du bidrar till vår uppbyggnad och långsiktighet, samtidigt som du får följa med bakom kulisserna, får specialerbjudanden och möjlighet att bidra med idéer.

↝ GÅ MED I KVINNOHISTORISKA SÄLLSKAPET

 
 
 

 VÅRA Utställningar

Webbutställning med museernas kvinnosaker

Med hjälp av en mängd svenska museer och föreningar har vi tagit fram en digital utställning med saker med koppling till kvinnor, kvinnorörelser och kvinnofrågor. Här kan du klicka på en sak och upptäcka en historisk berättelse om kvinnors liv. Utställningen fylls på löpande och är en del av vår stora satsning kring föremål – Kvinnans Sak.

Under 1800-talet placerades museernas insamlade föremål i klassificeringssystem utifrån en begränsad tematik och terminologi som fixerade dem till ett ursprung, en plats och en historia. Detta har bidragit till att kvinnors berättelser är svåra att hitta i arkiv och samlingar – och att de ofta saknas helt. I stället för att koppla museernas föremål till en berättelse kan de i själva verket innehålla en rad potentiella berättelser, relationer och betydelser. Alla föremål är kvinnosaker, eftersom de bär på historia som angår, berör, påverkar eller har anknytning till kvinnor på något sätt. Men dessa berättelser är ofta inte lika kända – något vi vill förändra tillsammans med de deltagande museerna i den här webbutställningen.

Klicka här för att besöka utställningen!

 

 Bidra med din berättelse!

Vårt uppdrag är att arbeta för att kvinnors historia och historier undersöks, förvärvas, bevaras, förmedlas och synliggörs publikt. En viktig del i det är att samla in och visa upp samtiden – för framtiden. Din berättelse är viktig – och kan bli historisk!

banner genomsk.png

Några av de saker som allmänheten lämnat in:

Berätta om kvinnor genom en sak!

Alla föremål bär på historia som angår, berör, påverkar eller har anknytning till kvinnor på något sätt. Men dessa berättelser är ofta mindre kända – något vi vill förändra tillsammans med er. Genom att berätta historier om kvinnor och koppla dessa till föremål så kan vi tillsammans dela och bevara berättelserna för framtiden.

Var med och berätta kvinnors historia – och kanske din egen historia – genom en av dina egna saker. Din berättelse kan till exempel handla om kvinnor som tillverkat sakerna, använt dem, ägt dem – eller exkluderats från dem. (Och kom ihåg – frånvaron av kvinnor kan också vara kvinnohistoria!)

Ditt bidrag visas upp här och kan också komma att delas i Kvinnohistoriskas andra digitala kanaler. Din berättelse kommer dessutom bevaras för framtiden och finnas tillgänglig för forskning.

Läs mer – och lämna din berättelse

Om satsningen Kvinnans Sak

Kvinnans Sak är en stor satsning från Stockholms Kvinnohistoriska för att synliggöra kvinnohistoria som ligger gömd i föremål – och samtidigt verka för att kvinnors berättelser finns tillgängliga i framtiden. Satsningen inkluderar även boken Kvinnosaker som är författad av forskaren Karin Carlsson och utgiven av Bonnierförlagen, en webbutställning med saker inlämnade från andra museers samlingar, samt en fysisk distribuerad utställning.


Läs mer – och lämna din berättelse


Delningsbild1.png
SKH_2020_Covid19_delningsbildcitatkvadrat5.png

Den pågående pandemin är inte över. Den fortsätter påverka människors liv på olika sätt. Hur ser din vardag ut nu?

I våras började Stockholms Kvinnohistoriska och Stadsmuseet i Stockholm samla in stockholmarnas tankar om och erfarenhet av spridningen av covid-19 och dess effekter på samhället. Vi har fått in över 230 svar, majoriteten är från kvinnor.

Svaren rymmer berättelser om olika förutsättningar, kön och jämställdhet, zoom-möten, hyllningar till vårdpersonalen, nya hygienrutiner, ovisshet, ökad nyhetskonsumtion, förändrade och oförändrade livsvillkor. Det är viktigt för oss att så många erfarenheter och perspektiv som möjligt syns i historieskrivningen och bevaras för framtida generationer och forskning.

Var med och bidra med din berättelse! Hur har du det som jobbar inom vården, du som behöver jobba hemifrån eller du som har förlorat ditt jobb? Träffar du din familj? Bor du ensam eller tillsammans med andra? Har du fått nya tankar kring jämställdhet? Känner du dig trygg? Saknar du någon? Hur tror du att det kommer bli framöver? Vi behöver din hjälp så att fler röster och perspektiv går till historien och att hela Stockholm hörs när vi berättar om covid-19 i framtiden.

Läs mer – och lämna din berättelse


Utom Husen insta 2.png

Är du kulturarbetare som verkar inom till exempel konst, konsthantverk, musik eller scenkonst?

Bidra med din berättelse om hur coronapandemin påverkat ditt konstnärliga arbete! I Stockholms Kvinnohistoriskas projekt Utom Husen ska vi utforska och utforma metoder som på sikt kan bryta isolering och främja deltagande, kunskap, konst och kulturupplevelser. Där är dina erfarenheter av det senaste halvårets förändringar och nya utmaningar ett viktigt underlag – och din berättelse blir dessutom tillgänglig för framtidens forskning. ⁠

Utom Husen genomförs med stöd av Kulturbryggan och ska utveckla nya metoder för kulturinstitutioner och konstnärer att bedriva publik, konstnärlig och/eller folkbildande verksamhet i det offentliga rummet.⁠

Läs mer – och lämna din berättelse