Den broderade skurduken

“En patient inom svensk mentalsjukvård har en historia som vill berättas”

Fotograf: Hugo Andersson (Hugoproduktion) för Konstmuseet i Skövde

Fotograf: Hugo Andersson (Hugoproduktion) för Konstmuseet i Skövde

Uppgiftslämnare: Christina Törnqvist, Samlingsansvarig, Konstmuseet i Skövde.
Ingår i samling/institution: Konstmuseet i Skövde.

BERÄTTELSE OM SAKEN

Ett fritt broderi av ett svanpar på en fläckig skurduk, gjord av en patient inom svensk mentalsjukvård har en historia som vill berättas.

Ester Henning (1887-1985) växer upp i ett fattigt hem i Värmland. Som tolvåring måste hon börja arbeta för sin försörjning. Hon vill bli konstnär, 1911 söker hon sig till Stockholm och skriver in sig på Tekniska skolan för kvinnliga lärjungar. Studierna påverkas av att hon måste försörja sig med ströjobb som hembiträde, diskerska med mera.

1915 är Henning 18 år gammal när hon uppmärksammas i en artikel i tidskriften Idun, ”Från automatdiskerska till skulptris. Ester Henning och hennes konst”.

Men Henning lider av sin fattigdom. Hennes fysiska umbäranden bidrar till ett mentalt sammanbrott 1916. Hon känner sig förföljd, slåss med polisen och tas till Katarina sinnessjukhus. Efter ett par veckor får hon diagnosen schizofreni, men skrivs ändå ut ”som frisk”. Tre år senare, 1919, tas hon in på Säters sjukhus. Hon är därefter omhändertagen av sinnessjukvården på olika hospital fram till sin död. År 1932 flyttas hon till nyuppförda Beckomberga.

Henning skrivs in på en avdelning för ”slöa och osnygga”, men blir efter två år förflyttad till ”tjugotvåan kvinns”, en halvorolig avdelning för kroniska patienter. Den blir hennes hem i 40 år.

Henning är okontaktbar tills Janny-Lisa Clason, som första kurator på ett svenskt sinnessjukhus, börjar ge henne färg och brodergarn. Journalanteckningarna från 1941 talar om en ”anmärkningsvärd förbättring” sedan hon fått möjlighet att uttrycka sig konstnärligt.

Henning deltar 1946 med färgteckningar på utställningen ”Schizofren konst” i Göteborg. Där visas även verk av Carl Fredrik Hill och Ernst Josephson.

Hennes konst uppfattas som verklighetstrogen medan Henning själv betraktas som ”svårt sinnessjuk. Hon omyndigförklaras i april 1946.

Kuratorn Janny-Lisa Clason (1909–2002) arbetar hela sitt arbetsliv inom psykiatrin. Hon blir Ester Hennings bästa och genom åren mest trogna vän. Clason samlar och bevarar Hennings konstnärliga produktion och ser till att hennes verk visas på utställningar. Även sedan Clason slutat sin tjänst på Beckomberga 1947 fortsätter hon att hålla kontakt.

VARFÖR ÄR SAKEN VIKTIG?

Ester Hennings samlade verk berättar om hur viktigt det är för en människa, även om hon är svårt sjuk, att få uttrycka sig på sina egna villkor. Att få teckna, måla och brodera gjorde i Hennings fall stor skillnad. Hennes öde är också en påminnelse om hur vår förståelse av psykisk sjukdom har förändrat de senaste hundra åren.

VARFÖR VALDE DU JUST DENNA SAK?

Broderiet med svanparet vittnar om den starka driften att uttrycka sig även under miserabla förhållanden. Det vackra broderiet krockar med det fattiga materialet och blir ett desto starkare vittnesbörd.

MER INFORMATION OM SAKEN

Beskrivning:
Broderiet Två svanar är utfört som fritt broderi på en sliten begagnad skurtrasa.
Storlek cirka 32x28 cm.

Plats kopplad till saken:
Broderiet har tillkommit på något av de mentalvårdssjukhus där Henning varit patient under ca 66 är av sitt 97-åriga liv. Sannolikt på Beckomberga.

Sakens ursprung och historia:
Broderiet har sannolikt tillkommit någon gång mellan 1941 och 1974. Innan skurtrasan omvandlades till ett konstverk användes den som just skurtrasa.
Kurator Janny-Lisa Clason försåg mentalvårdspatienten Ester Henning med broderigarn mm konstnärmaterial, kanske även till detta verk.

Samlingshistorik: 
För att tillvarata Ester Hennings ekonomiska och konstnärliga intressen ser Clason till att Henning får en förmyndare. Vid sin bortgång 2002 testamenterar Janny-Lisa Clason medel till en stiftelse som har som syfte att bevara Ester Hennings konst och stödja konst och dokument speciellt med anknytning till psykiatri.

Stiftelsens konstsamling huseras under några år på ett museum i Stockholm. När det museet stängs söker stiftelsen kontakt med Konstmuseet Skövde. Konsten, som fortfarande ägs av stiftelsen, deponeras i Skövde, som också blir stiftelsens nya säte.

Så såg den ursprungliga informationen ut: 
Broderiet är registrerat som textil konst/ broderi på skurtrasa (begagnad).

Inventarienummer/accessionsnummer:
Verkets inventarienummer: JLC-IX-042.

Referenser/litteraturtips:
Ensam fågel - jag vet vem det är" : Ester Henning : konstnärinna på hospital = "Lonely bird - I know who that is": Ester Henning: woman artist in mental asylum", av Irja Bergström, 1989, Doktorsavhandling vid Göteborgs Universitet, ISBN: 91-7900-753-8
Drömmen om Ester av Anna Jörgensdotter, utgiven av Bonnier, 2015, ISBN 9789100141738

Film: Konstnärinnan på avd. 22, av Maud Nycander och Kersti Grunditz

Fler boktips: www.skbl.se/sv/artikel/EsterHenning

Länkar:
http://esterhenning.se/

Ester Matilda Henning, www.skbl.se/sv/artikel/EsterHenning, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Irja Bergström)

← Gå tillbaka till alla saker

Föregående
Föregående

Ritning av inredning

Nästa
Nästa

Karin Palmérs gös