Drottning Kristinas sigillring
“Hennes sigillring representerar hennes yttersta makt ”
CC-BY
Uppgiftslämnare: Gösta Sandell, intendent, digital förmedling på Statens historiska museer.
Ingår i samling/institution: Livrustkammaren, Statens historiska museer.
Berättelse om saken
Drottning Kristina var en kvinna som hade något som inte andra kvinnor hade: ett statssigill. För en burgen krets var det naturligt att ha ett personligt sigill, ett pitschaft. Även kvinnor hade ett pitschaft för att kunna försegla brev eller underteckna ett dokument. Men de representerade inte staten. Kristina kunde besegla sina brev och dokument med riksvapnet. Hennes sigillring representerar hennes yttersta makt över alla medborgare i kungariket. Ja, det var ett kungarike även under hennes regentskap. För drottning Kristina var krönt till kung. Hur skulle det annars vara någon ordning?
Förr i världen hade ett sigill en betydelse, dels som personligt igenkänningstecken och dels som garanti för ett dokuments äkthet. På 1600-talet var det endast en liten skara kvinnor som hade ett eget sigill. Sigillstampen var ett tecken på utvaldhet. Idag är ett personligt sigill kanske mer förknippat med affekterade män och romantiska flickor. Det är även lätt att det uppfattas som att man gör sig till om man använder ett sigill. Sigillstampar kan också köpas hart när överallt för en billig peng. Hur påverkar vårt förhållningssätt till sigill vår syn på tidigare århundradens sigill?
Varför är saken viktig?
Personliga sigillstampar, pitschaft, är oftast oerhört vackra föremål, som smycken. De bars också synligt för det mesta, på en urkedja eller som en ring till exempel. Namnchiffren, symbolerna och bilderna ger föremålen därtill en innebörd, där vi kan avläsa ägarens status, personlighet och aspirationer. Det är små smycken med stor innebörd.
Mer information om saken
Beskrivning:
Guldring med sigill av röd karneol. Sigillet skuret i intaglio med svenska riksvapnet. Ringens diameter 16 mm, karneolens höjd 17 mm, bredd 15 mm, vikt 3 g.
Platser kopplade till saken:
Stockholm, Sverige.
Personer kopplade till saken:
Drottning Kristina (1626–1689).
Personer som ägt saken:
Drottning Kristina (1626–1689).
Då tillverkades saken:
1640-talet
Tider då saken var relevant:
Användes 1644–1654.
Sakens ursprung och historia:
Överlämnat från Statens historiska museum 1932. Vid tiden var SHM och Livrustkammaren inte inom samma myndighet.
Så såg den ursprungliga informationen ut:
Oval karneol med fasad kant, därpå graverat det svenska riksvapnet under huset Vasa, krönt av kunglig krona, sköldhållare krönta lejon, nertill två korslagda lagerkvistar, därpå C R (Christina Regina). Nedtill i mitten, över lagerkvistarna, ses en rest av svart lack. Slät fattning av guld med vågformig kantdekor nertill på tvären skålad undersida av silver, fasad kant med emaljdekor i form av turkosblå stavar motsvarande vågorna på övre fasen, vita punkter nertill. Deformerad tunn guldring med graverad bladdekor på övre halvan.
Inventarienummer/accessionsnummer:
1137_lrk
Referenser och tips på mer läsning:
https://artsandculture.google.com/exhibit/the-reversed-image/4QKCmAL9fT6RIA