Mors dag på kvinnohistoriska
Vad betyder moderskap för dig?
Mors dag kan väcka känslor. För vissa är det en dag av kärlek, minnen och morgonkaffe på sängen. För andra är den laddad, komplicerad eller kanske helt osynlig.
Kanske har du en mamma som alltid svarar i telefon. Eller en som aldrig gjorde det. Kanske är du själv mitt i småbarnskaoset, eller tänker på en mamma som inte längre finns. Kanske bär du på en längtan efter att få bli mamma – eller på ett beslut att inte bli det alls?
På Kvinnohistoriska vill vi ge plats åt alla dessa erfarenheter. Därför lyfter vi i år moderskapets många former – genom berättelser, föremål och historia.
Tre sätt att uppmärksamma Mors dag
-
Vad betyder moderskap för dig?
I samband med Mors dag samlar vi in berättelser om moderskap. Har du ett föremål som bär på minnen? Kanske något kopplat till din egen mamma eller till att själv bli – eller inte bli – mamma. Ett foto, ett recept, en tröja, ett brev.
Dela det med oss i vår digitala samling Kvinnans Sak – och låt din berättelse bli en del av historien.
-
Vandra i folkhemmets framtidsideal i Vällingby
Ta med en mamma på stadsvandring genom 1950-talets Vällingby, Sveriges första ABC-stad. Vi följer hemmafruarnas spår genom centrum, diskbänkar och daghem och berättar om kvinnors liv i folkhemmets skugga.
Vandra på Mors dag eller vid utvalda datum mellan maj och september.
-
Ge en gåva som lever vidare
Stötta kvinnohistorien med ett gåvobrev! Vill du ge bort något annat än blommor på Mors dag? Genom att handla ett gåvobrev stöttar du vårt arbete med att lyfta och bevara fler berättelser och perspektiv om kvinnors liv.
“Den här tröjan känns som en del av min mamma när jag har den på mig. På så sätt har jag henne alltid nära och kommer alltid att ha henne med mig.
Jag får ofta komplimanger för den när jag bär den, och folk blir jätteförvånat när jag berättar att den är gjord av henne. Jag tycker att det påminner mig om hur lite jag ibland vet om hennes kunskap men också generellt om hur mycket kunskap kvinnor kan ha som ligger på något sätt gömt.”— Berättelse inlämnad till Kvinnans Sak av Adriana
Tvillingmamma 8 april 1965. Foto: Örebro Kuriren/ Örebro läns museum
Mamma skär sylta, julen 1961. Foto: Blom, Per-Olov/ Örebro läns museum
Lasarettet, Lysekil. Fru Ahlsten med baby på lasarettet. 1952.03.26. Foto: Clevfors, Alvar/ Bohusläns museum.
Mamma med tre barn, 1930-tal. Foto: Suneson, Carl Erik/ Miliseum.
Mamma tog studenten 1 juni 1965. Foto: Örebro Kuriren/ Örebro läns museum.
Mors dag - mamma hyllas och får en vilodag
Skyltfönster under Mors dag 1943. Konsum vid Stora torget, Västerås, Smedjegatan. Foto: Johansson, Stig/ Västmanlands läns museum
Mors dag växte fram ur en vilja att hedra moderskapet som något heligt och osjälviskt. Initiativet kom från den amerikanska lärarinnan Anna Jarvis, som 1905, efter sin mammas död, började kämpa för att mödrar skulle få en egen dag.
Redan 1910 hade hennes idé spridit sig över hela USA – och tre år senare blev Mors dag en officiell helgdag i landet.
Moderskapet som moralisk motkraft
Till Sverige kom idén kort därefter. 1919 firades Mors dag för första gången, mycket tack vare Cecilia Bååth-Holmberg och hennes man Teodor Holmberg. I en tid av stora samhällsförändringar – med urbanisering, kvinnokamp och minskande barnafödande – lyftes moderskapet fram som en moralisk motkraft.
Mors dag blev ett sätt att samla familjen och nationen kring kvinnan som hemmets fasta punkt.
sex tips från 1920-talets Mors dag
När Mors dag började firas i Sverige i början av 1920-talet, spreds ett särskilt häfte med råd om hur dagen borde gå till. Här är några av rekommendationerna:
Svenska flaggan hissas från hemmets flaggstång.
Mor hälsas på morgonen med sång av barnen.
Hon bjudes före uppstigandet på gott kaffe och bröd, berett av barnen. Hon hedras med blommor och en liten gåva.
Henne beredas, så långt det är möjligt, vila och frihet från allt hushållsarbete den dagen. Barnen bädda, sopa, laga mat och diska.
Vid eftermiddagskaffet eller på aftonen hålles en liten högtidlighet, där far i huset medverkar. Något vackert läses upp, utantill och ur detta häfte, och hjärtats tack bringas Mor, som är hemmets sammanhållande kraft. Barnen utbedja sig mors förlåtelse för all ohörsamhet och bristande tacksamhet, för allt som vållat Mor sorg, suckar, bekymmer och svårigheter.
Och om barnen inte var hemma? Då skickades telegram eller särskilt framtagna Mors dag-vykort.
Källa: Institutet för språk och folkminnen
Kort med hälsning från Kurt, Charlott och Mari. Produktion: 1902 - 1918 (efter 1902, före 1918) Bild: Bohusläns museum
Provrör, Gävle Stads Hälsovårdsnämnd. Foto: Carl Larssons Fotografiska Ateljé AB/ Länsmuseet Gävleborg.
Provröret - ett nytt sätt att bli mamma
"Fruktsamhet i glaset" – så lyder den direkta översättningen av in vitro-fertilisering, IVF. Kvinnans ägg befruktas utanför kroppen, i ett provrör, och förs sedan tillbaka till livmodern.
När IVF först reglerades i Sverige 1989 tilläts bara heterosexuella par. År 2005 fick lesbiska kvinnor samma rätt, och 2016 blev behandlingen tillgänglig även för ensamstående. Det dröjde alltså nästan 30 år innan lagen slutade utgå från kärnfamiljen som norm.
I dag genomgår runt 20 000 kvinnor IVF-behandling i Sverige varje år – utlandsbehandlingar inte inräknade.
Provröret är ett av 50 föremål i boken Kvinnosaker, skriven av historikern Karin Carlsson och utgiven av Bonnier Fakta i samarbete med Kvinnohistoriska. Boken berättar om kvinnors vardag och villkor i historien – genom saker.
Grupporträtt av änkan Emilia Gustafsson med sina fem barn på gården till Stigbergsgatan 21. Foto: Okänd/ Stadsmuseet i Stockholm.
Poddtips: Ensamstående morsa på Stigberget
Året är 1917. I Blockmakarens hus på Södermalm har hyresgästen Emilia Gustavsson förlorat sin man och blivit änka. Nu väntar ett liv som ensamstående förälder till fem barn – i ett kargt Stockholm präglat av hungersnöd, bostadsbrist och trånga villkor.
Hör berättelsen om hennes liv i poddavsnittet Kvinnans Plats: Ensamstående morsa på Stigberget.