Helkväll om frånvaron av afrosvenska berättelser i historieskrivningen
Som en del av Afrosvenska historieveckan arrangerade vi en helkväll på och tillsammans med Etnografiska museet med syfte att lyfta frånvaron av afrosvenska berättelser i svensk historia.
Föreläsning om Mazahr “Sara” Makatemele
Kvällen inleddes med journalisten Rafaela Stålbalk Kloses föredrag om Mazahr Makatemeles liv i Sverige, efter att hon tillfångatagits av slavjägare, misshandlats och sålts flera gånger i sin hemprovins i Sydafrika som kolonialiserats av europeer. Berättelsen om Mazahr “Sara” Makatemele är ett tidigt och viktigt kapitel i svenska minoriteters historia.
Rafaela Stålbalk Klose föreläser. Foto: Sandra Åhman/Stockholms Kvinnohistoriska
“Mazahr Makatemele gick bort för över hundra år sen men hon är långtifrån glömd. Det stora intresset för hennes historia visar att det finns en törst efter berättelser som den om Mazahr. Personligen känner jag också att vårt kollektiva minne av Mazahr ger henne lite upprättelse.”
– Rafaela Stålbalk Klose
Stålbalk Klose avslutade med att vi kanske inte kommer att få in Mazahrs historia i läroböckerna, men vi skriver historia genom att samlas här för föredraget och sen berätta hennes historia vidare.
Panelsamtal om frånvaron av afrosvenska berättelser
Efter föredraget modererade Amie Bramme Sey som driver podden Raseriet ett panelsamtal om frånvaron av afrosvenska berättelser i svensk historia. I panelen deltog Stålbalk Klose, journalisten Amat Levin som driver Instagramkontot @svarthistoria och Michael Barrett som är Afrikaintendent på Etnografiska museet.
Panelen: Amie Bramme Sey, Amat Levin, Rafaela Stålbalk Klose och Michael Barrett. Foto: Sandra Åhman/Stockholms Kvinnohistoriska
Levin betonar vikten av källkritik, något han är van att jobba med både som journalist och i sitt arbete med Instagramkontot @svarthistoria. Han upplever också en stor brist på källor och att de källor som finns oftast är skrivna av européer med en agenda att framställa afrikaner på ett sätt som legitimerat européers dåliga behandling av dem. Levin startade @svarthistoria eftersom han var trött på avsaknaden av svart historia och att de få berättelser som finns och visas upp oftast visar en bild av svarta som nedtryckta och förslavade personer. Det är en viktig del av deras historia – men inte allt och det behövs en nyanserad bild av svart historia bortom kolonialiseringen.
Barrett lyfte en förklaring till att det är svårt att finna bra källor och vikten av att arkivera sig.
“Vi svarta finns inte i arkiven eller i historieböckerna och vi har själva inte arkiverat oss. Få svarta män – och inga svarta kvinnor – har lämnat arkivmaterial till Etnografiska museet.”
– Michael Barrett
Stålbalk Klose påpekade att det i stället finns en stark tradition av muntlig historia i Afrika, men den är svårare att arbeta med som källa då den inte arkiverats. Hon själv grävde i arkiven under sitt arbete med Mazahr Makatemeles historia och fann material på geneologihemsidor online, hos länsmuseet, kyrkogårdsförvaltningen och fått stor hjälp av författaren Per Anderö som också har nystat i Mazahrs historia och år 2017 kom ut med boken Sara – Mazahr Makatemeles liv i 1800-talets Sydafrika och Kalmar.
Tack till alla paneldeltagare och till Etnografiska museet för att vi fick vara med och arrangera den här viktiga kvällen tillsammans!