Utklipp av person med mått ritade vid kroppsdelar

Skönhetsideal

Jakten på det perfekta ansiktet och ideala kroppen är inte ny, men ändå tar fler och fler personer beslutet att lägga sig under kniven. Så, hur hamnade vi här – och hur såg det ut för hundra år sedan?

Fröken Sverige, 1959. Foto: Örebro Kuriren/ Örebro läns museum.

Charme nr 16 år 1926, s. 11. Foto: Moderna kvinnor, avhandling av Emma Severinsson.

VITHET SOM IDEAL

Året är 1926 och veckodamtidningen Charme har anordnat en skönhetstävling som ska utse Sveriges vackraste ben. Dom ska gärna vara runda med “välformade” vader – och ljusa. Vi befinner oss i en tid där kvinnokroppen används som en nationell symbol, och där man ville framhålla svenskorna som vackrast i världen.

1920-TALET: SKÖNHETSKULTUR OCH TÄVLINGAR PÅ FRAMVÄXT

Under 1920-talet kan den moderna svenska kvinnan rösta, arbeta och ställa krav i äktenskapet – eller till och med välja bort det. Hon idrottar, kör bil och konsumerar. Men idén om den moderna kvinnan handlar också väldigt mycket om kroppen – och en ny typ av skönhetskultur växer fram som inkluderar allt från skönhetsvård, smink och mode till bantning och skönhetstävlingar. I Sverige arrangerar veckodamtidningen Charme ett antal skönhetstävlingar i slutet av 20-talet – och det är en kroppsdel som får extra mycket uppmärksamhet – nämligen benen.

KVINNOKROPPEN SOM NATIONELL SYMBOL

I en skönhetstävling år 1929 söker Charme efter en “svenska som har stora ögon, rasrena ben och en klar, ren hy, som skvallrar om ett sunt, friskt liv, och en spänstig kropp, härdad genom friluftsliv, sport och hygien”. Tävlingarna är en del av den skönhetskultur som växer fram på 1920-talet där kvinnokroppen används som en nationell symbol, och där man ville framhålla svenskorna som vackrast i världen. Ordet “rasben” användes för att beskriva de mest attraktiva benen. 

I dag har föreställningarna kring den svenska idealkvinnan luckrats upp något och vi använder inte längre ord som rasskönhet. Samtidigt finns det spår kvar av de skönhetsideal som formades under 1920-talet.

Lyssna på PODDavsnittet

Fördjupa dig mer

Arbeta vidare med teman från avsnittet – och fördjupa er i 1920-talets skönhetsideal, skönhetstävlingar och dess kopplingar till i dag.

Skönhetsoperationer

Jakten på det perfekta ansiktet och ideala kroppen är inte ny, men ändå tar fler och fler personer beslutet att lägga sig under kniven. Så, hur hamnade vi här – och hur såg det ut för hundra år sedan?

I en historielektion om skönhetsoperationer med Emma Severinsson, doktor i historia och lektor i modevetenskap, blickar vi tillbaka på 1920-talets skönhetsingrepp och jämför med dagens skönhetsoperationer.

Historielektionen riktar sig ursprungligen till en vuxen allmänhet och saknar skolmaterial – men du är mer än välkommen att visa delar eller hela i undervisning, eller använda den för att själv fördjupa dig.

Relaterat

  • Lärarinna står i mitten av rummet med skolelever i sina bänkar runtomkring.

    Kvinnohistoria för skolan

    Vi erbjuder digitala föreläsning och stadsvandring med tillhörande skolmaterial som riktar sig till högstadiet och gymnasiet.

  • Eva-Lisa Bengtson står i klänning, pärlhalsband och handväska i ett vardagsrum och ler mot någon vid sidan av kameran.

    Stadsvandring: Eva-Lisas monument

    Vandra i transpionjären Eva-Lisa Bengtsons fotspår på Södermalm och lär er om hur idéer om kön och sexualitet förändrats över tid.

  • Dagböcker, foton och brev ur personarkiv.

    Digitala föreläsningar: Kvinnohistoriska experter

    Lär er mer om ett aktuellt ämne direkt från en expert. Vad är ekonomiskt våld, hur fick Sverige fri aborträtt och hur skrivs historia? Föreläsningarna är cirka 20 minuter långa.