Våld och utsatthet
Hur blev Klaragården blev en fristad för kvinnor i hemlöshet, vad utmärker ekonomiskt våld – och hur uppkom Sveriges första kvinnojourer?
LÄR DIG OM: EKONOMISKT VÅLD
Vad är ekonomiskt våld? Hur hänger det ihop med andra former av våld – och är det något som alltid funnits? Hör Marie Eriksson, historiker och lektor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet, berätta om vad som utmärker ekonomiskt våld – historiskt och i dag. Föreläsningen är ca. 20 minuter lång, och riktar sig främst till högstadiet och gymnasiet.
SVERIGES FÖRSTA KVINNOJOURER
1978 blir en stödtelefonlinje i Göteborg startskottet för vad vi i dag känner till som kvinnojouren. Som en reaktion på mäns våld mot kvinnor i nära relationer bildas allt fler kvinnojourer runt om i Sverige och i början av 2000-talet startar Rosita Grönfors den första jouren för rom- och resande kvinnor i Sverige. I dag finns det närmare 300 kvinnojourer i Sverige – hur har resan dit sett ut, och varför fanns behovet av en kvinnojour enbart för romska och resande kvinnor?
“Romska kvinnor har en ryggsäck som är fylld med problematik, därför att hon har aldrig haft chansen att lätta den. Hon bara försöker bära och bära och bära det. Och vi försöker lätta den – att steg för steg ta de sakerna från ryggsäcken.”
– Rosita Grönfors, grundare av landets första kvinnojour för romska och resande kvinnor i Sverige.
Lyssna på poddavsnittet
Fördjupa dig mer
Arbeta vidare med teman från avsnittet – och fördjupa er i Sveriges kvinnojourer och varför en kvinnojour för romska och resande kvinnor behövs.
Klaragården - en fristad för kvinnor
Under 50 och 60-talet revs hundratals hus i Stockholms city, som kom att kallas citysaneringen. Men ett hus som fick stå kvar kom att bli livsviktigt för många kvinnor som hade förlorat nästan allt. Välkommen in till Klaragården.
En trygg plats för samtal och aktiviteter
Den 8 mars 1993 öppnade Stadsmissionen en verksamhet här för kvinnor i hemlöshet eller som på andra sätt var utsatta. Klaragården var dock inget härbärge utan en dagverksamhet som erbjöd en trygg plats för kvinnor och ”en fristad från droger, våld, kriminalitet och prostitution”. Här kunde ett fyrtiotal kvinnor besöka gården varje dag för att få mat, vila, duscha, tvätta kläder möjlighet till samtal och aktiviteter.
Öppet hus på Internationella kvinnodagen
En gång om året, på Internationella kvinnodagen den 8 mars, var det öppet hus på Klaragården. Då kunde allmänheten se sig omkring i lokalerna och köpa den konst som skapats av besökarna under året. Att verksamheten i övrigt var stängd för utomstående berodde på att gården ska ha fungerat som en garanterat trygg plats för den som hade förlorat nästan allt.
Under åren 2010 till 2020 beräknar Stockholms stad att omkring 3 000 personer är hemlösa. År 2020 var cirka 35 procent av dom kvinnor.
Lyssna på avsnittet om Klaragården
Fördjupa dig mer
Arbeta vidare med teman från avsnittet – och fördjupa er i villkoren för kvinnor i hemlöshet.
Relaterat
-
Kvinnohistoria för skolan
Vi erbjuder digitala föreläsning och stadsvandring med tillhörande skolmaterial som riktar sig till högstadiet och gymnasiet.
-
Stadsvandring: Eva-Lisas monument
Vandra i transpionjären Eva-Lisa Bengtsons fotspår på Södermalm och lär er om hur idéer om kön och sexualitet förändrats över tid.
-
Digitala föreläsningar: Kvinnohistoriska experter
Lär er mer om ett aktuellt ämne direkt från en expert. Vad är ekonomiskt våld, hur fick Sverige fri aborträtt och hur skrivs historia? Föreläsningarna är cirka 20 minuter långa.