Vi söker skribenter, forskare och konstnärer till projekt om kvinnor och hiv

womenandaids.png

Hjälp oss hitta skribenter, forskare och konstnärer! Tillsammans med Face of AIDS Film Archive söker Stockholms Kvinnohistoriska personer som kan bidra till en planerad temasektion på Face of AIDS Film Archives hemsida med namnet “Women and AIDS”.

Face of AIDS Film Archive är ett online-arkiv som drivs av Karolinska Institutets Universitetsbibliotek. Det innehåller över 700 timmar film om den globala aidsepidemin som regissören och journalisten Staffan Hildebrand har arbetat med i över trettio års tid.

Stockholms Kvinnohistoriska och Face of AIDS vill tillsammans sätta fokus på de många kvinnohistorier som finns i arkivet och lyfta fram aspekter på hiv och aids som inte blivit tillräckligt uppmärksammade. Vi riktar oss till en internationell publik och därför ska bidragen vara engelskspråkiga. 

Medverkande kommer att få möjlighet att ta del av ett större urval av arkivets filmer. Det totala arkivet hos Face of AIDS Film Archive uppgår till cirka 2000 filmer, varav 300 filmer finns tillgängliga för allmänheten på faceofaids.ki.se.

Intresseanmälan skickas till faceofaids@ki.se. Berätta gärna lite om dig själv och på vilket sätt du kan bidra. Sista ansökningsdatum är den 21/10, 2019. Arvode utgår.

 

Helkväll om frånvaron av afrosvenska berättelser i historieskrivningen

Som en del av Afrosvenska historieveckan arrangerade vi en helkväll på och tillsammans med Etnografiska museet med syfte att lyfta frånvaron av afrosvenska berättelser i svensk historia.

Föreläsning om Mazahr “Sara” Makatemele

Kvällen inleddes med journalisten Rafaela Stålbalk Kloses föredrag om Mazahr Makatemeles liv i Sverige, efter att hon tillfångatagits av slavjägare, misshandlats och sålts flera gånger i sin hemprovins i Sydafrika som kolonialiserats av europeer. Berättelsen om Mazahr “Sara” Makatemele är ett tidigt och viktigt kapitel i svenska minoriteters historia.

Rafaela Stålbalk Klose föreläser. Foto: Sandra Åhman/Stockholms Kvinnohistoriska

Rafaela Stålbalk Klose föreläser. Foto: Sandra Åhman/Stockholms Kvinnohistoriska

“Mazahr Makatemele gick bort för över hundra år sen men hon är långtifrån glömd. Det stora intresset för hennes historia  visar att det finns en törst efter berättelser som den om Mazahr. Personligen känner jag också att vårt kollektiva minne av Mazahr ger henne lite upprättelse.”

– Rafaela Stålbalk Klose

Stålbalk Klose avslutade med att vi kanske inte kommer att få in Mazahrs historia i läroböckerna, men vi skriver historia genom att samlas här för föredraget och sen berätta hennes historia vidare.

Panelsamtal om frånvaron av afrosvenska berättelser

Efter föredraget modererade Amie Bramme Sey som driver podden Raseriet ett panelsamtal om frånvaron av afrosvenska berättelser i svensk historia. I panelen deltog Stålbalk Klose, journalisten Amat Levin som driver Instagramkontot @svarthistoria och Michael Barrett som är Afrikaintendent på Etnografiska museet.

Panelen: Amie Bramme Sey, Amat Levin, Rafaela Stålbalk Klose och Michael Barrett. Foto: Sandra Åhman/Stockholms Kvinnohistoriska

Panelen: Amie Bramme Sey, Amat Levin, Rafaela Stålbalk Klose och Michael Barrett. Foto: Sandra Åhman/Stockholms Kvinnohistoriska

Levin betonar vikten av källkritik, något han är van att jobba med både som journalist och i sitt arbete med Instagramkontot @svarthistoria.  Han upplever också en stor brist på källor och att de källor som finns oftast är skrivna av européer med en agenda att framställa afrikaner på ett sätt som legitimerat européers dåliga behandling av dem. Levin startade @svarthistoria eftersom han var trött på avsaknaden av svart historia och att de få berättelser som finns och visas upp oftast visar en bild av svarta som nedtryckta och förslavade personer. Det är en viktig del av deras historia – men inte allt och det behövs en nyanserad bild av svart historia bortom kolonialiseringen.

Barrett lyfte en förklaring till att det är svårt att finna bra källor och vikten av att arkivera sig.

“Vi svarta finns inte i arkiven eller i historieböckerna och vi har själva inte arkiverat oss. Få svarta män – och inga svarta kvinnor – har lämnat arkivmaterial till Etnografiska museet.”

– Michael Barrett

Stålbalk Klose påpekade att det i stället finns en stark tradition av muntlig historia i Afrika, men den är svårare att arbeta med som källa då den inte arkiverats. Hon själv grävde i arkiven under sitt arbete med Mazahr Makatemeles historia och fann material på geneologihemsidor online, hos länsmuseet, kyrkogårdsförvaltningen och fått stor hjälp av författaren Per Anderö som också har nystat i Mazahrs historia och år 2017 kom ut med boken Sara – Mazahr Makatemeles liv i 1800-talets Sydafrika och Kalmar.

Tack till alla paneldeltagare och till Etnografiska museet för att vi fick vara med och arrangera den här viktiga kvällen tillsammans!

Lär dig mer!

Lyssna på Stålbalke Kloses radiodokumentär om Mazahr Makatemele här.
Följ Instagramkontot @svarthistoria här.
Lyssna på podden Raseriet här.
Följ Etnografiska museets arbete “Afrika pågår” här.

Extrainsatt Allhelgonavisning av filmen om Hilma af Klint med efterföljande samtal!

Altarbild.jpg

Efter den utsålda Fullmånefrukosten på Bio Rio lägger vi till en visning av "BORTOM DET SYNLIGA - Filmen om Hilma af Klint". Denna gången fokuserar samtalet som följer filmen på konstnärsskap influerat av ockultism och seans. Den nyinsatta visningen sker under Allhelgonahelgen, söndag 3 november kl 18.30!

Hilma af Klint var djupt influerad av ockulta tankar om en sannare värld bortom den synliga. Och liksom för många andra kvinnliga konstnärer gav spiritualistiska läror och hemliga seanser möjligheten att experimentera fritt med penseln.

LÄS MER OM EVENEMANGET

Helkväll under Afrosvenska historieveckan: Föredrag om den första svarta kvinnan i Kalmar och efterföljande panelsamtal om afrosvensk historia

Amiw Bramme Sey

Amiw Bramme Sey

Vi samarrangerar en kväll med Etnografiska museet där ni kan få en ny chans att gå på ett av de mest populära föredragen vi arrangerade under vår invigningsmånad. Kvällen börjar med att journalisten Rafaela Stålbalk Klose berättar om Mazahr “Sara“ Makatemele – den första svarta kvinnan i Kalmar. Vem var hon och hur hamnade hon i Kalmar? Berättelsen är ett tidigt och viktigt vittnesbörd om afrosvenska kvinnor i historien.

Efter föredraget följer ett panelsamtal mellan Stålbalk Klose, Amat Levin, journalist som driver kontot @svarthistoria på Instagram och Michael Barrett, intendent på Etnografiska museet. Samtalet fokuserar på frånvaron av afrosvenska berättelser i svensk historia och hur vi kan se till att kvinnors berättelser inkluderas när vi arbetar vidare och bidrar till historieskrivningen. Samtalsledare är programledaren Amie Bramme Sey.

LÄS MER OM EVENEMANGET

🌕 Du har fortfarande chansen att gå på den fullbokade film- och fullmånefrukosten om Hilma af Klint och ockultismen 🌕

Altarbild.jpg

Vi lottar ut biljetter till åtta lyckliga medlemmar i Kvinnohistoriska Sällskapet i nästa Sällskapsbrev – som skickas fredag 20 september. Gå med innan dess!

Hilma af Klint var djupt influerad av ockulta tankar om en sannare värld bortom den synliga. Och liksom för många andra kvinnliga konstnärer gav spiritualistiska läror och hemliga seanser möjligheten att experimentera fritt med penseln. Esoteriska rörelser och konstnärskap ligger till grund för samtalet som följer efter visningen av den nya dokumentären "Bortom det synliga – Filmen om Hilma af Klint" som visas med filmfrukost på fullmåne-söndagen den 13 oktober. Evenemanget är ett samarbete mellan Folkets Bio, Stockholms Kvinnohistoriska och Millesgården.

LÄS MER OM EVENEMANGET

Stockholms Kvinnohistoriska och Bokmässan bjuder in 39 författare att mötas vid en historisk middag

Tillsammans med Bokmässan arrangerar vi en historisk middag i höst. 39 kvinnliga författare och berättare från när och fjärran kommer under Bokmässan i Göteborg i september att äta middag tillsammans.

Förutom att sätta ljus på jämställdhet, som är ett av årets teman på Bokmässan, är syftet att lyfta kvinnors liv i historien, och samtidigt inspirera nya berättare som kan föra historierna vidare. Varje middagsgäst bidrar med en historia om en kvinna och lämnar kvällen med betydligt fler.

I dagarna bjuds de svenska gästerna in – men redan har Helen Pankhurst, Siri Hustvedt, Jamaica Kincaid, Samar Yazbek och Han Kang tackat ja till middagen!

Projektet är inspirerat av Judy Chicagos verk The Dinner Party.

LÄS MER OM THE HISTORICAL DINNER PARTY HÄR

Gå vår lilla Wikiskola och minska glappet på wikipedia!

I augusti 2019 höll vi i två skrivstugor tillsammans med Nordiska museet och Musikverket för att minska glappet på Wikipedia. På Wikipedia handlar nämligen fyra gånger så många artiklar om män som om kvinnor och 90 procent av artiklarna är skrivna av män!

Alla sitter vi på kunskap – litet som stort – som saknas på Wikipedia. Allt du behöver är referenser, exempelvis från en bok eller en artikel.

LÄS MER – OCH GÅ VÅR LILLA WIKI-SKOLA

Nu finns chansen att gå den berörande stadsvandringen om transpionjären Eva-Lisa Bengtson igen!

Med konstnären Sam Hultin i spetsen rör vi oss från 1960-talets första klubb för transpersoner på Östgötagatan – via aktioner med Lesbisk front och byggandet av kvinnohus – till gemenskapen i Golden ladies och Jerry’s damklubb.

Bengtson förstod att hennes och hennes vänners historia är viktig. När hon gick bort för drygt ett år sedan lämnade hon efter sig ett unikt arkiv över sitt liv som aktivist.

LÄS MER OM STADSVANDRINGEN HÄR

Vilket finissage det blev!

Nu har vi tillsammans med Kulturhuset Stadsteatern avslutat utställningen Kvarterets kvinnor genom ett orgelmaraton som förvandlade Sergels torg till en musikalisk festival. Stort tack till alla som var där och till alla er som besökt och tagit del av utställningen Kvarterets kvinnor sen i mars.

LÄS MER OM KVARTERETS KVINNOR HÄR