Internationella kvinnodagen 2022 — påverka historieskrivningen med oss!

I dag är det den 8 mars och den internationella kvinnodagen uppmärksammas världen över. I mars fyller också Stockholms Kvinnohistoriskas publika arbete tre år. Under de här åren har vi gett historisk kontext till samtida händelser, utmaningar och debatter — om allt från skönhetsoperationer, klimatet och kvinnojourer till aborträtten, barnmorskor och prostitution. Vi har framför allt initierat två stora satsningar för att på sikt kunna påverka historieskrivningen i grunden — Kvinnans Sak och Arkivism. Genom satsningarna på arkiv och samlingar arbetar vi fördjupat och i samverkan för att kvinnohistoria ska kunna hittas, synliggöras och bevaras i högre grad — för framtidens historieskrivning.

Jämställdhetsglappet i historieskrivningen är nämligen gigantiskt fortfarande. I grundskolans historieböcker är 85-87% av de som skildras män. Stockholms Kvinnohistoriska grundades för att förändra just detta. Vi är en ideell förening som är övertygade om att den bästa vägen att påverka på djupet och att göra så stor skillnad som möjligt är genom att engagera allmänheten och att samverka med hela kultur- och kulturarvssektorn.

Under de här tre åren som vi har arbetat har historiska skeenden i allra högsta grad ägt rum. Samtidigt som vi har firat hundra år av kvinnlig rösträtt har vi också fått vår första kvinnliga statsminister i Sverige. Det har också varit tre år som kommit med extrema, historiska utmaningar och omställningar. För oss, kulturarvssektorn, svenska samhället — ja, hela världen. Pandemin påverkade oss alla i grunden, vi står för en klimatkris — och nu pågår det ett krig i Europa.

Det finns en utbredd rädsla att kulturarvet är hotat i Ukraina, att det ska attackeras och förstöras liksom det gjorts och görs i så många situationer av krig och ockupation. I Arkivism: En handbok och i vår kommande historielektion om arkivens makt berättar historikern och biträdande riksbibliotikarie Lars Ilshammar att det inte är slump att historiens erövrare som velat kuva ett folk ofta har börjat med att bränna arkiven. Museer, bibliotek och arkiv bär på den nuvarande och framtida historieskrivningen om ett folk. Att radera historien är en framgångsrik metod för att framkalla kollektiv minnesförlust och ta makten över historieskrivningen.

Påverka historieskrivningen

Ett av Stockholms Kvinnohistoriskas mål är att alla ska känna att kulturarvet tillhör dem, handlar om dem och vilja bidra till det. Vi vill därför ta tillfället, samtidigt som kulturarvet återigen hotas, att påminna dig om hur viktiga arkiven är i en demokrati. När Stadsarkivet i Stockholm undersökte sitt jämställdhetsglapp kom de fram till att bara 6% av personarkiven bär kvinnors namn. Alla kan delta i bevarandet av berättelser och perspektiv som kan komma att saknas i framtiden — det är en aktivistisk handling som kan påverka hela historieskrivningen.

Under de här intensiva,  jobbiga och otroligt lärorika tre åren  har vi hela tiden fortsatt att arbeta för att vitalisera museirollen och åstadkomma förändring — tillsammans med en otrolig mängd samarbetspartners och aktörer. För det är faktiskt så, alla kan delta i arbetet med att bevara och synliggöra kvinnors erfarenheter, villkor, utmaningar och bidrag till samhällsutvecklingen. Att få existera i historieskrivningen är en fråga om mänskliga rättigheter och demokrati.

Så här kan just du bidra till och delta i arbetet:

Ett enormt stort tack till alla våra medlemmar, Sällskapare, publiken, bidragsgivare och samarbetspartners för de här tre åren. I mars 2023 hoppas vi kunna fira med er igen, och återigen bjuda in till stor fest. Nu fortsätter vi skriva historia — tillsammans! <3

Föregående
Föregående

Lina Thomsgård säger tack — och hejdå!

Nästa
Nästa

Nu startar våra filmkvällar hos Klarabiografen