Sexualitet
Hur fick kvinnor i Sverige rätt till fri abort? Vad är historien bakom pessaret? Och hur var det att vara homosexuell i en tid då det var olagligt? Utforska ämnet sexualitet genom historien, med hjälp av vårt skolmaterial.
“Lesbiska ligan” - när homosexualitet var olagligt
Välkommen till den fashionabla adressen Grev Turegatan 75 på Östermalm, alldeles i närheten av Stadion. Året är 1943, ett år innan homosexualitet avkriminaliseras i Sverige för att i stället klassas som en sjukdom.
Lägenheten två trappor upp på Grev Turegatan 75 var platsen för ett invecklat svartsjukedrama mellan en grupp kvinnor som kom att få rättsliga följder. Polisen inledde en förundersökning om otukt och en av de inblandade kvinnorna i lägenheten förhördes med intima och utelämnande frågor. Det var 1943, året innan homosexualitet avkriminaliserades för att istället räknas som en sjukdomsdiagnos.
Lyssna på PODDavsnittet om “lesbiska ligan”
Grev Turegatan 75 år 1961. Foto: Barbro Carlsson.
Se bilden på Stockholmskällan.
Fasaden på huset på Grev Turegatan 75 år 1961. Foto: Barbro Carlsson. Se bilden på Stockholmskällan.
Fördjupa dig mer
Arbeta vidare med teman från avsnittet – och fördjupa er i händelserna som utspelade sig på Grev Turegatan, och vad detta säger om samhällets syn på homosexualitet under perioden.
ABORTRÄTTENS HISTORIA
Hur fick Sverige fri abort? Vilka var kvinnorna som gjorde abort? Och kan vi ta dagens aborträtt för given? Hör Lena Lennerhed, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola, berätta om historien bakom fri abort.
Föreläsningen är ca. 20 minuter lång, och riktar sig främst till högstadiet och gymnasiet.
Dödbok från Södra Barnbördshuset i Stockholm för år 1896. Källa: Södra Barnbördshusets kyrkoarkiv, Stockholms stadsarkiv.
Fördjupa er mer i aborträtten
Hur har kvinnors rätt att bestämma över sin kropp och sin graviditet förändrats över tid? Arbeta ännu mer fördjupat med aborträtten – och kombinera föreläsningen med Lena Lennerhed tillsammans med arkivmaterial och poddavsnitt. Lektionen är skapad av Stockholms Kvinnohistoriska i samarbete med Sveriges historia.
PESSARET - ETT LIVSVIKTIGT PREVENTIVMEDEL
För de flesta i dagens Sverige är det självklart att kunna ha sex utan att riskera att bli gravid. Till vår hjälp har vi till exempel p-piller, spiral, kondom och pessar. Men så har det inte alltid varit.
Det var inte länge sedan som sex för njutnings skull ansågs förkastligt och omoraliskt, i alla fall om vi ser till dåtidens dominerande norm. Men preventivmedel har bokstavligen varit livsviktigt, framför allt för arbetarklassens kvinnor. Stora barnaskaror slet inte enbart ut deras kroppar utan skapade också ekonomiska svårigheter. Aborter var dessutom ofta farliga.
Pessaret, ett av föremålen i boken Kvinnosaker, skriven av Karin Carlsson och utgiven av Bonnier Fakta i samarbete med Stockholms Kvinnohistoriska.
PESSARET MÖTTE MOTSTÅND
När pessaret (en liten gummikalott som förs upp i slidan) började massproduceras i slutet av 1800-talet var det till stor lycka för många kvinnor. Samtidigt blev andra upprörda. Vissa menade att preventivmedel skulle resultera i “moraliskt förfall”. Andra att det skulle födas för få barn.
INFORMATION OM PREVENTIVMEDEL FÖRBJÖDS
Preventivmedelsmotståndet var så stort att det 1911 infördes en lag som förbjöd människor från att sprida information om preventivmedel. Men modiga individer som sexualupplysaren Elise Ottesen Jensen (1886-1973) for ändå land och rike runt för att föreläsa och visa kvinnor hur pessaret skulle användas. 1938 upphävdes lagen.
MÅNGA KVINNOR SAKNAR I DAG PREVENTIVMEDEL
I dag är pessaret ovanligt. De flesta i Sverige använder istället kondom. Globalt har användningen av preventivmedel ökat med 80 procent sedan 1970-talet. Trots detta saknar 225 miljoner kvinnor i världen möjligheten att skydda sig vid sex. Pessaret påminner oss om att vi har en lång väg kvar innan alla kvinnor ges möjligheten att helt bestämma över sina kroppar.
I utställningen 100 år genom 10 saker visade Stockholms Kvinnohistoriska upp föremål ur boken Kvinnosaker, i utställningslokalen Boxen på ArkDes.
Karolina Widerström år 1906. Fotograf: Okänd. Se bilden på Stockholmskällan.
KLÅDA I KÖN?
- SVERIGES FÖRSTA KVINNLIGA LÄKARE
Det är höst år 1889 och du står på Bryggargatan 6 och väntar. Utanför den här adressen ringlar sig en lång kö av mestadels kvinnor. Men vart leder kön? Och vem är det som alla har kommit för att träffa?
Innanför porten ligger doktor Karolina Widerströms nyöppnade klinik som har kommit att bli en fristad för många kvinnor i Stockholm. Doktor Widerström är inte vilken läkare som helst, hon är Sveriges första kvinnliga läkare.
SEXUALUPPLYSARE OCH KVINNORÄTTSKÄMPE
Hon är inte bara unik som den enda kvinnan i sin bransch, Widerström vill upplysa stockholmarna om ämnen som under denna tid är tabubelagda och som inte ens andra läkare visar intresse för. Vi befinner oss i en tid innan kvinnlig rösträtt och sexualupplysning, en tid då kvinnokroppen var ett enda stort mysterium. Det ville Karolina Widerström ändra på.
Karolina Widerström var aktiv i en mängd föreningar som arbetade för kvinnors rättigheter. Genom sitt engagemang reste hon runt och föreläste, ofta i sexualupplysande syfte och i arrangemang där enbart kvinnor var välkomna.
FÖRDJUPA DIG I ÄMNET
Arbeta vidare med teman från poddavsnittet – och fördjupa er i synen på kvinnans hälsa och sexualitet.
Lyssna på poddavsnittet om Karolina Widerström
Relaterat
-
Kvinnans Plats för skolan
Utforska alla poddavsnitt som har tillhörande skolmaterial. Hur kan till exempel basketens etablering i Sverige berätta om kvinnors plats i historieskrivningen?
-
Digitala föreläsningar: Kvinnohistoriska experter
Lär er mer om ett aktuellt ämne direkt från en expert. Vad är ekonomiskt våld, hur fick Sverige fri aborträtt och hur skrivs historia? Föreläsningarna är cirka 20 minuter långa.
-
Stadsvandring: Eva-Lisas monument
Vandra i transpionjären Eva-Lisa Bengtsons fostpår och lär er mer om hur idéer om kön och sexualitet förändrats över tid.