Den broderade skurduken
“En patient inom svensk mentalsjukvård har en historia som vill berättas”
Fotograf: Hugo Andersson (Hugoproduktion) för Konstmuseet i Skövde
Uppgiftslämnare: Christina Törnqvist, Samlingsansvarig, Konstmuseet i Skövde.
Ingår i samling/institution: Konstmuseet i Skövde.
BERÄTTELSE OM SAKEN
Ett fritt broderi av ett svanpar på en fläckig skurduk, gjord av en patient inom svensk mentalsjukvård har en historia som vill berättas.
Ester Henning (1887-1985) växer upp i ett fattigt hem i Värmland. Som tolvåring måste hon börja arbeta för sin försörjning. Hon vill bli konstnär, 1911 söker hon sig till Stockholm och skriver in sig på Tekniska skolan för kvinnliga lärjungar. Studierna påverkas av att hon måste försörja sig med ströjobb som hembiträde, diskerska med mera.
1915 är Henning 18 år gammal när hon uppmärksammas i en artikel i tidskriften Idun, ”Från automatdiskerska till skulptris. Ester Henning och hennes konst”.
Men Henning lider av sin fattigdom. Hennes fysiska umbäranden bidrar till ett mentalt sammanbrott 1916. Hon känner sig förföljd, slåss med polisen och tas till Katarina sinnessjukhus. Efter ett par veckor får hon diagnosen schizofreni, men skrivs ändå ut ”som frisk”. Tre år senare, 1919, tas hon in på Säters sjukhus. Hon är därefter omhändertagen av sinnessjukvården på olika hospital fram till sin död. År 1932 flyttas hon till nyuppförda Beckomberga.
Henning skrivs in på en avdelning för ”slöa och osnygga”, men blir efter två år förflyttad till ”tjugotvåan kvinns”, en halvorolig avdelning för kroniska patienter. Den blir hennes hem i 40 år.
Henning är okontaktbar tills Janny-Lisa Clason, som första kurator på ett svenskt sinnessjukhus, börjar ge henne färg och brodergarn. Journalanteckningarna från 1941 talar om en ”anmärkningsvärd förbättring” sedan hon fått möjlighet att uttrycka sig konstnärligt.
Henning deltar 1946 med färgteckningar på utställningen ”Schizofren konst” i Göteborg. Där visas även verk av Carl Fredrik Hill och Ernst Josephson.
Hennes konst uppfattas som verklighetstrogen medan Henning själv betraktas som ”svårt sinnessjuk. Hon omyndigförklaras i april 1946.
Kuratorn Janny-Lisa Clason (1909–2002) arbetar hela sitt arbetsliv inom psykiatrin. Hon blir Ester Hennings bästa och genom åren mest trogna vän. Clason samlar och bevarar Hennings konstnärliga produktion och ser till att hennes verk visas på utställningar. Även sedan Clason slutat sin tjänst på Beckomberga 1947 fortsätter hon att hålla kontakt.
VARFÖR ÄR SAKEN VIKTIG?
Ester Hennings samlade verk berättar om hur viktigt det är för en människa, även om hon är svårt sjuk, att få uttrycka sig på sina egna villkor. Att få teckna, måla och brodera gjorde i Hennings fall stor skillnad. Hennes öde är också en påminnelse om hur vår förståelse av psykisk sjukdom har förändrat de senaste hundra åren.
VARFÖR VALDE DU JUST DENNA SAK?
Broderiet med svanparet vittnar om den starka driften att uttrycka sig även under miserabla förhållanden. Det vackra broderiet krockar med det fattiga materialet och blir ett desto starkare vittnesbörd.
MER INFORMATION OM SAKEN
Beskrivning:
Broderiet Två svanar är utfört som fritt broderi på en sliten begagnad skurtrasa.
Storlek cirka 32x28 cm.
Plats kopplad till saken:
Broderiet har tillkommit på något av de mentalvårdssjukhus där Henning varit patient under ca 66 är av sitt 97-åriga liv. Sannolikt på Beckomberga.
Sakens ursprung och historia:
Broderiet har sannolikt tillkommit någon gång mellan 1941 och 1974. Innan skurtrasan omvandlades till ett konstverk användes den som just skurtrasa.
Kurator Janny-Lisa Clason försåg mentalvårdspatienten Ester Henning med broderigarn mm konstnärmaterial, kanske även till detta verk.
Samlingshistorik:
För att tillvarata Ester Hennings ekonomiska och konstnärliga intressen ser Clason till att Henning får en förmyndare. Vid sin bortgång 2002 testamenterar Janny-Lisa Clason medel till en stiftelse som har som syfte att bevara Ester Hennings konst och stödja konst och dokument speciellt med anknytning till psykiatri.
Stiftelsens konstsamling huseras under några år på ett museum i Stockholm. När det museet stängs söker stiftelsen kontakt med Konstmuseet Skövde. Konsten, som fortfarande ägs av stiftelsen, deponeras i Skövde, som också blir stiftelsens nya säte.
Så såg den ursprungliga informationen ut:
Broderiet är registrerat som textil konst/ broderi på skurtrasa (begagnad).
Inventarienummer/accessionsnummer:
Verkets inventarienummer: JLC-IX-042.
Referenser/litteraturtips:
Ensam fågel - jag vet vem det är" : Ester Henning : konstnärinna på hospital = "Lonely bird - I know who that is": Ester Henning: woman artist in mental asylum", av Irja Bergström, 1989, Doktorsavhandling vid Göteborgs Universitet, ISBN: 91-7900-753-8
Drömmen om Ester av Anna Jörgensdotter, utgiven av Bonnier, 2015, ISBN 9789100141738
Film: Konstnärinnan på avd. 22, av Maud Nycander och Kersti Grunditz
Fler boktips: www.skbl.se/sv/artikel/EsterHenning
Länkar:
http://esterhenning.se/
Ester Matilda Henning, www.skbl.se/sv/artikel/EsterHenning, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Irja Bergström)
← Gå tillbaka till alla saker
Pappersarken
“Bilder på stan – Alternativ till reklam”
Foto: Konstmuseet i Skövde. Licensen fri för alla att använda.
Uppgiftslämnare: Christina Törnqvist, Samlingsansvarig, Konstmuseet i Skövde.
Ingår i samling/institution: Konstmuseet i Skövde.
BERÄTTELSE OM SAKEN
Foto: Konstmuseet i Skövde. Licensen fri för alla att använda.
I en arkivlåda, i ett konstmagasin på Konstmuseet i Skövde, finns bland många andra teckningar och skisser ett drygt tjugotal mycket stora pappersark. På dessa ark finns dels delar av bilder i starka färger, dels delar av texter. Var för sig ter de sig oavslutade eller avklippta. Först när de pusslas ihop och åtta blad bildar en större helhet, får vi syn på de färdiga bilderna. Den som gjort dessa bilder är konstnären Anna Sjödahl (1934-2001).
Tillsammans med Kerstin Abram-Nilsson och Boï Edberg gav hon sig 1969 in i kampen om rätten att föra fram tankar och budskap i stadens offentliga miljöer. De gjorde det som politiska aktivister. Gruppen hyrde offentliga affischtavlor i olika omgångar under några år och satte upp sina egna affischer med alternativa meddelanden. Deras affischer agiterade till exempel mot miljöförstöring eller handlade om alternativ till konsumtion. De första gångerna skramlade de ihop till hyran själva och målade bilderna för hand. Sista gången fick de ett projektbidrag som räckte till både hyra och till att screentrycka affischerna. Projektet ledde även till en utställning på Arkiv för dekorativ konst (nu Skissernas museum) i Lund 1972.
Anna Sjödahl var politiskt engagerad. 1958 var hon med och startade Aktionsgruppen mot svensk atombomb. Tidigt i sitt liv anslöt hon sig till kväkarna, en starkt pacifistisk rörelse med human människosyn, med rötter i England.
Med Bilder på stan – Alternativ till reklam ville Sjödahl och hennes kollegor visa att det är möjligt för alla att göra sin röst hörd. De frågeställningar hon arbetade med i affisch-projektet är lika aktuella nu som då. Önskan att ta det offentliga rummet i anspråk och framföra alternativ till kommersiell reklam känner vi igen idag i olika former av gatukonst - Street Art.
VARFÖR ÄR SAKEN VIKTIG?
På 1960-talet var både den feministiska konsten och konstvetenskapen alternativa rörelser som till stor del befann sig utanför etablerade sammanhang. Anna Sjödahl befann sig i framkant av den våg med svenska feministiska konstnärer som slog igenom i början av 1970-talet. Hon var en förebild som gjorde sin röst hörd och tog plats.
Foto: Konstmuseet i Skövde. Licensen fri för alla att använda.
VARFÖR VALDE DU JUST DENNA SAK?
Förutom affischprojektet gjorde Anna Sjödahl under 1960- och 1970-talen många omtalade utställningar där ett kvinnligt perspektiv vände upp och ned på traditionella, manliga, konstnärliga arbetssätt. Hon skrev artiklar och böcker. Gjorde reportage med både text och bilder. Mycket av det Sjödahl tog sig för kan knytas till kvinnorörelsens kanske mest kända paroll ”Det privata är politiskt”, som myntades under 1970-talet. Uttrycket öppnade för nya sätt att tänka kring t ex varför det rådde olika lönesättning mellan könen. Att relationer mellan könen inte var naturgivna utan formade och organiserade av ett samhälle där kvinnor som grupp var underordnade.
MER INFORMATION OM SAKEN
Beskrivning:
3 x 8 pappersark, vardera 105x75 cm. Varje ark är registrerat som en teckning. I själva verket visade det sig vid närmare granskning att de hör ihop i grupper om åtta. Det finns två extra ark med en text på engelska, som inte har någon tillhörande bild. Dessa redovisas inte här.
Teknik; Måleri på papper med plakatfärg
När åtta ark som hör ihop läggs samman på rätt sätt bildar de en affisch med bild och text.
Sammanlagt finns underlag till tre affischer.
Platser kopplade till saken:
Stockholms innerstad, Horngatspuckeln – här visades affischerna på hyrda annonstavlor; Konsthallen Marabouparken i Sundbyberg – visade affischerna i en utställning 2016; Konstmuseet i Skövde som äger verken – visade affischerna i en utställning 2016.
Sakens ursprung och historia:
Sjödahl gjorde dessa affischer någon gång under perioden 1969-1972. Hon behöll dem fram till sin död 2001. Konstmuseet i Skövde äger dem sedan 2002, efter att konstnären testamenterat merparten av sin konstnärliga kvarlåtenskap till Konstmuseet.
Anna Sjödahl genomförde aktionen Bilder på stan – Alternativ till reklam tillsammans med Kerstin Abram-Nilsson och Boï Edberg.
Samlingshistorik:
Sjödahl ägde en stor skatt av egna konstverk, skisser, arbetsmaterial, dagböcker med mera vid sin död. Enligt testamentet skulle familjemedlemmar och ett antal institutioner först välja ut ett förutbestämt antal alster vardera, varefter Konstmuseet i Skövde/Skövde Kulturhus fick välja vad man önskade erhålla av återstoden. Konstnären uttryckte även en önskan att Konstmuseet i Skövde, efter fördelningen enligt testamentet, skulle arkivera resterande av henne skapade arbeten, manuskript, brev, böcker, foton etcetera.
I egenskap av chef på Konstmuseet i Skövde, åtog sig Stefan Hammenbeck, i enlighet med Sjödahls uttryckliga önskan, uppdraget att göra urvalet för Skövdes räkning efter att familjen och de fyra institutionerna (Moderna Museet i Stockholm, Göteborgs Konstmuseum, Borås Konstmuseum samt Umeå Bildmuseum) valt sitt.
Hammenbeck rekommenderade kulturnämnden att i sin tur föreslå för kommunstyrelsen att tacksamt ta emot allt som testamenterades, vilket också skedde efter beslut i kommunstyrelsen maj 2002.
Över 2000 registerposter i Konstmuseets samling kommer från detta arv.
Så såg den ursprungliga informationen ut:
Varje ark är registrerat för sig som konst/ teckning.
Här presenteras affischerna i sin helhet, där varje affisch består av åtta av dessa ”teckningar”
Inventarienummer/accessionsnummer:
Inventarienummer AS1512 – AS1523; AS1525 - AS1532; AS1535 - AS1538
Referenser/litteraturtips:
Anna Sjödahl. Liljevalchs Konsthall 1999, Liljevalchs katalog nr 443, ISBN 91-86828-86 x (slutsåld)
Civilisationens pris av Anna Sjödahl 1995, Författarens Bokmaskin/ Clayton Press, ISBN 91-630-2828-94
Konstfeminism : strategier och effekter i Sverige från 1970-talet till idag, redaktör/utgivare: Anna Nyström, ISBN 9173892017
Bakom gardinen av Katarina Wadstein MacLeod, Konstfrämjandet/ Atlas, ISBN: 978-91-7389-595-8
Fler litteraturtips finns på Svenskt kvinnobiografiskt lexikons hemsida, under artikeln om Anna Sjödahl (se länk nedan)
Länkar:
Anna Elisabet Sjödahl, www.skbl.se/sv/artikel/AnnaSjodahl, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Lena Boëthius)
← Gå tillbaka till alla saker
Fjärilen
“Vi borde komma ihåg henne bättre”
Bilder på sidan: Konstmuseet i Skövde respektive Göran Hemberg. Licens: fria för alla att använda
Uppgiftslämnare: Christina Törnqvist, Samlingsansvarig, Konstmuseet i Skövde.
Ingår i samling/institution: Konstmuseet i Skövde.
BERÄTTELSE OM SAKEN
En liten tredimensionell skulpturmodell är ömsint och tålmodigt vikt i styvt papper. Ömtålig, med tejpbitar som lossnar och spår av fingrar som hanterat föremålet om och om igen, är det ändå en stark form som fungerar i det lilla formatet men också tål att förstoras.
Ritningarna är tecknade på rektangulärt papper med proportionerna från ett A4-ark. Alla vikningar har omsorgsfullt streckats upp på papperet och bygger på den Dynamiska symmetrins principer, ett naturens proportionssystem, som formulerats av Jay Hambidge redan på 1920-talet.
Konstnären Elli Hemberg (1896-1994) föds och växer upp i Skövde. Konststudier vid Carl Wilhelmssons målarskola för henne till Stockholm, där hon blir kvar. Gifter sig med en läkare, Sven Erlandsson. Inga barn. Hon fortsätter signera sina verk med sitt flicknamn.
Konstnärligt hör Hemberg hemma i modernismen. Hennes måleri går från föreställande till abstrakt. Så småningom lämnar hon det tvådimensionella måleriet och arbetar mer och mer tredimensionellt.
Under 1970- och 1980-talen, vid en ålder då de flesta redan pensionerat sig, får Hemberg flera uppdrag till offentliga gestaltningar på olika platser i Sverige. Arkitekturskulpturen Fjärilen invigs i Rålambshovsparken i Stockholm den 20 november 1980, beställare är Stockholms stad. Fjärilen är den lilla pappersmodellen omsatt i betong som vindskydd.
Hemberg har visioner om att göra ”arkitektur” av stort antal av sina skulpturmodeller i papper. Hon vill vidga synen på den offentliga konsten. För henne innebär begreppet arkitektur en form som kan omsluta den mänskliga kroppen. Byggmästare Arnold Larsson har utvecklat en ny teknik med sprutbetong på armerade isoleringsplattor, en konstruktion som tillåter en ny öppenhet i formen, utan stag eller andra stödelement, som inte varit möjlig tidigare.
Fjärilen uppförs 1980 i Rålambshovsparken, Stockholm. Hemberg kallar den för en skulpatur. Ännu idag, 40 år senare, används den som mötesplats, fotbollsmål eller ett ställe att ha picknick på. Ett vindskydd.
VARFÖR ÄR SAKEN VIKTIG?
”Om Hemberg varit man, hade hon varit erkänd som en av Europas stora arkitekter” menade konstpedagogen Carlo Derkert. I förordet till biografin om Elli Hemberg skriver Lars Nittve med lätthet under det uttalandet, men ändrar ordet arkitekt till konstnär. Vi borde komma ihåg henne bättre, menar de båda.
Hemberg själv säger att hon reflekterat väldigt lite över det att hon är kvinna, men tillstår att vissa saker gått henne förbi av just den anledningen.
VARFÖR VALDE DU JUST DENNA SAK?
”Stockholmsläkares fru i tävlan med konstnärer. Fick sälja sitt förslag till krematoriedekoreringen” utropar Stockholmstidningen förtjust 1938, helt enligt tidens borgerliga logik, efter att Hemberg vunnit en tävling om ett konstnärligt gestaltningsuppdrag.
Då, definierad som hemmafru, inte som konstnär.
Det är ett ”könets Moment 22” som enligt Nittve är ”den enda orsaken till att ett av våra främsta konstnärskap under 1900-talet aldrig riktigt fått den uppmärksamhet och genomlysning som det förtjänar”.
MER INFORMATION OM SAKEN
Beskrivning:
Det valda föremålet är en liten tredimensionell skulpturmodell vikt i styvt papper, sliten och ömtålig.
Modellen hör ihop med några ritningar, tecknade på rektangulärt papper med proportionerna från ett A4-ark, där alla vikningar har streckats upp. Några avvikelser finns från den slutliga modellen.
Platser kopplade till saken:
Produktionsort, ritningar och modell: Konstnärens ateljé i Stockholm Tillverkare av den fullskaliga arkitekturen/ skulpaturen: AB Östgöta-Byggen i Linköping Placeringsort för den fullskaliga arkitekturen/ skulpturen: Rålambshovsparken, Stockholm Placeringsort för modell och ritningar: Konstmuseet i Skövde.’
Sakens ursprung och historia:
Ritningar och skulpturmodell tillkommer någon gång under 1970-talet. Elli Hemberg äger dem fram till sin död 1994. Därefter övergår äganderätten till Konstnär Elli Hembergs Stiftelse, KEHS.
Stiftelsens bildas 1995 för att förvalta den konstnärliga kvarlåtenskapen efter Elli Hemberg. Ändamålet med stiftelse är bl. a. att uppfylla Elli Hembergs önskemål uttryckta i testamente och donationsbrev, att sprida kännedom om Elli Hembergs konstnärliga verksamhet och att göra hennes konst tillgänglig.
Stiftelsen representeras av Elli Hembergs syskonbarn, Ulla Hemberg och Göran Hemberg.
2004 nås en överenskommelse mellan stiftelsen och Skövde kommun genom Konstmuseet i Skövde. Stiftelsen donerar stora mängder konst, arbetsmaterial, foton och dagböcker till Konstmuseet i Skövde, inklusive ritningar och modellen till Fjärilen. I gengäld bidrar Skövde ekonomiskt till den biografi som ges ut 2007. Vissa verk har donerats eller sålts till andra institutioner eller privata samlare, bland andra Moderna museet i Stockholm.
Alla medel som stiftelsen får in investeras i utgivningen av biografin.
Vindskyddet Fjärilen i full skala som placeras i Rålambshovsparken beställs och ägs av Stockholm stad. Dåvarande Stadsträdgårdsmästaren Holger Blom håller i inköpet och håller tal vid invigningen.
Elli Hemberg har ett gott samarbete med byggmästare Arnold Larsson, AB Östgöta-Byggen i Linköping, som utvecklar tekniken med sprutbetong. Fyra år innan Fjärilens tillkomst, 1976, beställer Larsson Ovalen av Hemberg och tillverkar detsamma. Ovalen placeras först som ett vindskydd vid en busshållplats på Tornby industriområde, men flyttas senare till Tornby Park.
Samlingshistorik:
Redan under sin levnad var Elli Hemberg en återkommande utställare på dåvarande Skövde Konsthall. Därav finns flera verk i samlingarna som köpts in genom åren, innan Skövde fick ta emot den stora donationen 2004. Flera av dåvarande Konsthallens ansvariga chefer har genom åren haft nära kontakt med Elli Hemberg, från Yngve Norström (konsthallsintendent 1947-1966), till Stefan Hammenbeck som ledde Konsthallens och Konstmuseets (1995-) arbete under åren 1987-2003.
Så såg den ursprungliga informationen ut:
Konstnär Elli Hembergs Stiftelse, KEHS, gjorde en ambitiös och grundlig genomgång och registrering av materialet innan donationen. Därför var det synnerligen lätt att registrera materialet då det kom till Konstmuseet i Skövde.
På stiftelsens hemsida finns en utförlig förteckning och bildgalleri med kända verk av Elli Hemberg. Förteckningen kopplar tydligt ihop skisser och slutliga verk.
Inventarienummer/accessionsnummer:
Modell, inventarienummer: EH0359; Ritningar, inventarienummer: EH0563, EH0576 och EH0681
Referenser/litteraturtips:
ELLI HEMBERG 1896-1994 En konstnärsbiografi, utgiven av Konstnär Elli Hembergs Stiftelse och Skövde Konsthall och konstmuseum, Red. Stefan Hammenbeck, ISBN 978-91-633-0479-8
The Elements of Dynamic Symmetry av Jay Hambidge (1926/1967), ISBN 9780486217765
Hambidge, Jay. The Elements of Dynamic Symmetry. New York: Brentano's, 1926.
Länkar:
http://www.ellihemberg.se/
Elin Elisabeth (Elli) Hemberg, www.skbl.se/sv/artikel/ElliHemberg, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Stefan Hammenbeck)
https://en.wikipedia.org/wiki/Jay_Hambidge
https://www.illustrationhistory.org/artists/jay-hambidge