Den broderade skurduken
“En patient inom svensk mentalsjukvård har en historia som vill berättas”
Fotograf: Hugo Andersson (Hugoproduktion) för Konstmuseet i Skövde
Uppgiftslämnare: Christina Törnqvist, Samlingsansvarig, Konstmuseet i Skövde.
Ingår i samling/institution: Konstmuseet i Skövde.
BERÄTTELSE OM SAKEN
Ett fritt broderi av ett svanpar på en fläckig skurduk, gjord av en patient inom svensk mentalsjukvård har en historia som vill berättas.
Ester Henning (1887-1985) växer upp i ett fattigt hem i Värmland. Som tolvåring måste hon börja arbeta för sin försörjning. Hon vill bli konstnär, 1911 söker hon sig till Stockholm och skriver in sig på Tekniska skolan för kvinnliga lärjungar. Studierna påverkas av att hon måste försörja sig med ströjobb som hembiträde, diskerska med mera.
1915 är Henning 18 år gammal när hon uppmärksammas i en artikel i tidskriften Idun, ”Från automatdiskerska till skulptris. Ester Henning och hennes konst”.
Men Henning lider av sin fattigdom. Hennes fysiska umbäranden bidrar till ett mentalt sammanbrott 1916. Hon känner sig förföljd, slåss med polisen och tas till Katarina sinnessjukhus. Efter ett par veckor får hon diagnosen schizofreni, men skrivs ändå ut ”som frisk”. Tre år senare, 1919, tas hon in på Säters sjukhus. Hon är därefter omhändertagen av sinnessjukvården på olika hospital fram till sin död. År 1932 flyttas hon till nyuppförda Beckomberga.
Henning skrivs in på en avdelning för ”slöa och osnygga”, men blir efter två år förflyttad till ”tjugotvåan kvinns”, en halvorolig avdelning för kroniska patienter. Den blir hennes hem i 40 år.
Henning är okontaktbar tills Janny-Lisa Clason, som första kurator på ett svenskt sinnessjukhus, börjar ge henne färg och brodergarn. Journalanteckningarna från 1941 talar om en ”anmärkningsvärd förbättring” sedan hon fått möjlighet att uttrycka sig konstnärligt.
Henning deltar 1946 med färgteckningar på utställningen ”Schizofren konst” i Göteborg. Där visas även verk av Carl Fredrik Hill och Ernst Josephson.
Hennes konst uppfattas som verklighetstrogen medan Henning själv betraktas som ”svårt sinnessjuk. Hon omyndigförklaras i april 1946.
Kuratorn Janny-Lisa Clason (1909–2002) arbetar hela sitt arbetsliv inom psykiatrin. Hon blir Ester Hennings bästa och genom åren mest trogna vän. Clason samlar och bevarar Hennings konstnärliga produktion och ser till att hennes verk visas på utställningar. Även sedan Clason slutat sin tjänst på Beckomberga 1947 fortsätter hon att hålla kontakt.
VARFÖR ÄR SAKEN VIKTIG?
Ester Hennings samlade verk berättar om hur viktigt det är för en människa, även om hon är svårt sjuk, att få uttrycka sig på sina egna villkor. Att få teckna, måla och brodera gjorde i Hennings fall stor skillnad. Hennes öde är också en påminnelse om hur vår förståelse av psykisk sjukdom har förändrat de senaste hundra åren.
VARFÖR VALDE DU JUST DENNA SAK?
Broderiet med svanparet vittnar om den starka driften att uttrycka sig även under miserabla förhållanden. Det vackra broderiet krockar med det fattiga materialet och blir ett desto starkare vittnesbörd.
MER INFORMATION OM SAKEN
Beskrivning:
Broderiet Två svanar är utfört som fritt broderi på en sliten begagnad skurtrasa.
Storlek cirka 32x28 cm.
Plats kopplad till saken:
Broderiet har tillkommit på något av de mentalvårdssjukhus där Henning varit patient under ca 66 är av sitt 97-åriga liv. Sannolikt på Beckomberga.
Sakens ursprung och historia:
Broderiet har sannolikt tillkommit någon gång mellan 1941 och 1974. Innan skurtrasan omvandlades till ett konstverk användes den som just skurtrasa.
Kurator Janny-Lisa Clason försåg mentalvårdspatienten Ester Henning med broderigarn mm konstnärmaterial, kanske även till detta verk.
Samlingshistorik:
För att tillvarata Ester Hennings ekonomiska och konstnärliga intressen ser Clason till att Henning får en förmyndare. Vid sin bortgång 2002 testamenterar Janny-Lisa Clason medel till en stiftelse som har som syfte att bevara Ester Hennings konst och stödja konst och dokument speciellt med anknytning till psykiatri.
Stiftelsens konstsamling huseras under några år på ett museum i Stockholm. När det museet stängs söker stiftelsen kontakt med Konstmuseet Skövde. Konsten, som fortfarande ägs av stiftelsen, deponeras i Skövde, som också blir stiftelsens nya säte.
Så såg den ursprungliga informationen ut:
Broderiet är registrerat som textil konst/ broderi på skurtrasa (begagnad).
Inventarienummer/accessionsnummer:
Verkets inventarienummer: JLC-IX-042.
Referenser/litteraturtips:
Ensam fågel - jag vet vem det är" : Ester Henning : konstnärinna på hospital = "Lonely bird - I know who that is": Ester Henning: woman artist in mental asylum", av Irja Bergström, 1989, Doktorsavhandling vid Göteborgs Universitet, ISBN: 91-7900-753-8
Drömmen om Ester av Anna Jörgensdotter, utgiven av Bonnier, 2015, ISBN 9789100141738
Film: Konstnärinnan på avd. 22, av Maud Nycander och Kersti Grunditz
Fler boktips: www.skbl.se/sv/artikel/EsterHenning
Länkar:
http://esterhenning.se/
Ester Matilda Henning, www.skbl.se/sv/artikel/EsterHenning, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Irja Bergström)
← Gå tillbaka till alla saker
Dragonfanan
“Kvinnor var i hög grad delaktiga i hela den ekonomiska och logistiska struktur som möjliggjorde den svenska militarismen”
cc/by Armémuseum
Uppgiftslämnare: Karin Tetteris, intendent Armémuseum.
Ingår i samling/institution: Armémuseum.
BERÄTTELSE OM SAKEN
Dragonfanan av dyrbar grön sidendamast och exklusiva guldbroderier är en av åtta som tillverkats av Dorotea Staffenburg i Stockholm för Bohusläns dragoner i början av 1700-talet. Kostnaden för fanan var ca 1000 daler kopparmynt och den största delen stod broderiarbetet för. Staffenburg var pärlstickare vilket var en person som arbetade med broderi som innehöll pärlor, guld- och silvertrådar. De exklusiva fanorna användes i nästan 100 år innan de togs ur bruk och ersattes av nya.
Militära fanor används idag av Försvarsmakten främst som identitetssymboler som stärker gruppen och skapar band till regementets historia. Försvarsmaktens nytillverkade fanor handbroderas fortfarande och är dyrbara lyxföremål samtidigt som de är bruksföremål, även om de inte förs på slagfältet idag. På Staffenburgs tid var könsfördelningen inom broderiyrket jämn då ungefär lika många kvinnor som män förestod broderiverkstäder. Idag är yrket helt kvinnodominerat. Under 1700-talet var det bara män som tjänstgjorde i armén. Idag är ca 20% av Försvarsmaktens anställda kvinnor.
VARFÖR ÄR SAKEN VIKTIG?
Fanan synliggör kvinnors yrkesarbete under tidigt 1700-tal. Hantverksskråna var mansdominerade men det betyder inte att kvinnor var helt frånvarande. Inom broderi- och pärlstickaryrket var kvinnor väl representerade och drev egna verkstäder. Fanan är också ett föremål som visar att även om de stridande förbanden under 1700-talet bestod av nästan uteslutande män så var kvinnor i hög grad delaktiga i hela den ekonomiska och logistiska struktur som möjliggjorde den svenska militarismen.
VARFÖR VALDE DU JUST DENNA SAK?
I Armémuseums samling finns tusentals militära fanor av varierande kvalitet. Fanorna av Dorotea Staffenburg är bland de finaste och mest påkostade svensktillverkade fanor som finns bevarade. De är exempel på en framstående hantverksskicklighet och lyx som oftast förknippas med kunglig eller adlig konsumtion. Det kan tyckas anmärkningsvärt att så dyrbara fanor tillverkades i ett skede av Sveriges historia då Stora nordiska kriget hade utarmat landet och armén var i spillror.
MER INFORMATION OM SAKEN
Beskrivning:
Duk:
Tillverkad av dubbel grön sidendamast, tvåtungad, sydd av två horisontella våder. Kantad med frans i silver (guld). Fäst vid stången med förgyllda spikar på guldband.
Dekor:
Broderi på båda sidor i silver (guld) lika på båda sidor: Karl XII:s namnchiffer under sluten krona, omslutet av två lyrformigt böjda palmkvistar, nedtill hopbundna med rosett. Längs kanten bård med rika ornament.
Stång av målad grön furu. Kanellerad. Holk av förgylld mässing. Spets med Karl XII:s krönta namnchiffer.
Platser kopplade till saken:
Fanan är tillverkad i Stockholm men har sedan skickats till Bohuslän för att användas av Bohusläns dragoner.
Sakens ursprung och historia:
Fanan tillverkades 1724 av brodösen Dorotea Staffenburg i Stockholm. Hon hade redan 1717 levererat sex fanor till Bohusläns dragonskvadron men 1724 skulle denna utökas med två kompanier och fler fanor behövdes. För att de nya fanorna skulle passa med de gamla broderades Karl XII:s monogram på dem trots att han vid den här tiden var död och Fredrik I var regent. De åtta fanor som Staffenburg tillverkat för Bohusläns dragoner kom att användas under hela 1700-talet även när regementet ombildats till infanteri. I ett försök att förändra fanorna och göra dem mer lika infanterifanor har stängerna hyvlats ned så att den för kavalleriet typiska lansformen försvunnit.
Samlingshistorik:
Fanan kom till Armémuseum som en deposition från Livrustkammaren 1997. Då överfördes alla de militära, svenska fanor och standar som tidigare bevarats i Livrustkammaren.
Så såg den ursprungliga informationen ut:
Dragonfana Karl XII:s tid, Bohusläns Gröna Dragoner
Inventarienummer/accessionsnummer:
AM 67981
Referenser/litteraturtips:
Törnquist, Leif, Regementets fälttecken i Kongl. Bohusläns regemente i fält och till sjöss 1676-1814 (Uddevalla 2004), s 12.
Länkar:
https://digitaltmuseum.se/011024424426/fana
← Gå tillbaka till alla saker
Möbeluppsats
“Kvinnor ska brodera och se till att hemmet är dekorerat”
CC BY.
Uppgiftslämnare: Gösta Sandell, intendent, digital förmedling på Statens historiska museer.
Ingår i samling/institution: Hallwylska museet, Statens historiska museer.
Berättelse om saken
”Aldrig mer”, sa Wilhelmina kallt när hon såg sina tre års slit på rad. Det hade varit ett försök. Ett försök, märk väl. Kvinnor ska brodera och se till att hemmet är dekorerat. Så mycket hade hon förstått, utfört och presterat. Naturligtvis till ett pris, det gör ju alla. Huvudvärk, ångest och ömma fingrar. Och så en malande känsla av att allt är fel. Men nu stod de där på rad: en möbeluppsats i 51 delar med allt tyg broderat av henne själv. ”Aldrig mer”, sa Wilhelmina och vände ryggen åt vad som förväntades av en kvinna.
Möbeluppsatsen och det enorma arbete som ligger bakom Wilhelmina von Hallwyls broderier är ett slående exempel på hur omvärldens förväntningar får oss att utföra saker som, på ett sätt, är meningslösa. Arbetet kan å andra sidan resultera i en revolution, en förändring i tillvaron, som definitivt inte är meningslös. Vilken möbeluppsats på 51 delar håller du på med?
Varför är saken viktig?
Möbelgruppen är central för Hallwylska museet. När Wilhelmina von Hallwyl var färdig med brodyren 1873 beslutade hon sig för att aldrig igen utföra den typen av arbete. Hon betecknar det närmast som en uppenbarelse i sina årsanteckningar och en vändpunkt där hennes energi istället riktades åt att samla och att skapa ett museum.
Mer information om saken
Beskrivning:
MÖBELUPPSATS bestående av bord, hylla, notportfölj med fotställ, hörnskåp med nyckel, soffa, två länstolar, åtta stolar, en avlång puff, två runda puffar, en trymå, två undergardiner med fyra hållare, två lufter övergardiner med två kappor, fyra broderade bårder, två ovala broderier jämte en lös frans, fyra gardinhållare, fyra gardinrosetter, två kornischer, två gardinbrädor, ett spjällsnöre, en matta samt överblivet garn. Möbeluppsatsen har till 1916 stått på Ericslund, Västerljungs socken, Södermanland, därefter i hushållerskans rum i Hallwylska huset. Möbeluppsatsen, utom trymån, är inköpt 1873 hos möbelhandlaren D. Heyman, Hamburg. Alla broderier har utförts av Wilhelmina von Hallwyl, åren 1870–1873.
Platser kopplade till saken:
Ericslund, Södermanland
Då tillverkades saken:
1870–1873
Referenser/litteraturtips:
Wilhelmina von Hallwyls årsanteckningar
← Gå tillbaka till alla saker
Så såg den ursprungliga informationen ut:
Möbeluppsats bestående af ett bord, en hylla, en notportfölj med fotställ, ett skåp, en soffa, två länstolar, åtta stolar, en aflång puff, två runda puffar, en trymå, två lufter hvita under-gardiner med fyra hållare, två lufter öfvergardiner med två kappor, fyra broderade bårder till öfvergardinerna, två ovala broderier till kapporna jämte en lös extra frans, fyra gardinhållare, fyra gardinrosetter, två kornischer, två gardinbrädor, ett spjällsnöre och en matta samt öfverblifvet garn i två lådor. Anm. Har till år 1916 stått å Ericslund, Västerljungs socken, Södermanland. Bord, hylla, notportföljens fotställ, skåp, soffa och stolar: Af valnötsträ. Dels fanerade och polerade, dels snidade i relief med obehandlade sniderier; soffan, stolarna och puffarna med resårer samt stoppade med tagel och klädda med brunt sidentyg (rips), hvarå påsydt ett korsstygnsbroderi i silke (filosell) och ylle (sefirgarn) i färger på stramalj; kantband i tygets färg och i snörmakeri. Mönstret med blommor, bestående af fyllda och enkla rosor, liljor, konvolvler, violer, penséer, krasse m. fl., af en eller flere sorter å hvarje broderi jämte blad i grönt inom ett ramverk af sammanhängande S- och C-formade bladbågar i gult och brunt, allt mot hvit botten. Broderierna fastsydda å sidentyget med glesa kaststygn af svart silkestråd; utanför kanten en rad utåtvända treflikiga småblad i gult. Bord: Aflångt, med rundade intagna ändar, skifva, sarg och fyra ben. Skifva med bredt utsprång och rundad nedfälld kant, å denna utåtvända halfrunda bandliknande bågar, i hvarje ett bladliknande ornament. Skifvans öfversida med fyr-deladt rotfaner. Sarg med raka kanter, å utsidan tvärgående kälar; å hvardera långsidan i midten en pålagd snidad ornering, bestående af två frånvända lagerkvistar, mellan dessa en luta, ett notblad och en tuba, som korsa hvarandra; kring sargens nedre kant en utstående flackstaf med snedt öfver gående kälar. Ben grofva, svarfvade samt afsmalnande nedåt, hvarje med en fyrsidig del midt för sargen, å hvardera delens utsida i insänkt fält en fyrbladig blomma; benet nedanför den fyrsidiga delen med en staffqrmig utsvällning mellan två kälformiga inknipningar, mellersta delen slät, å denna och den stafformiga utsvällningen vertikalt gående kälar, nedre delen med en cylindrisk utsvällning mellan två kälformiga inknipningar; under hvarje ben en svängbar trissfot med gaffel af mässing och trissa af svartgrått horn, kring benet en mässingsring med taggig utsida. Höjd: 0,76 m.; längd: 1,34 m.; bredd: 0,755 m. Hylla: Hög, med bakstycke och tre hyllor samt på fyra fötter. Bakstycket bestående af en ram med spegelglas å framsidan som fyllning, å baksidan en utanpåliggande rygg med liggande trä. Ofvanpå ramen ett öfverstycke med öfver-kant och sidokanter konturerade; å framsidan en pålagd snidad ornering bestående af en i två festoner hängande lagergirland med ett rakt hänge i midten och ett vid hvardera sidan, vid fästena en bladrosett; kring öfverstyckets kanter å framsidan en profilerad utstående list, den å öfre kanten gröfre och mera framskjutande. Hyllor breda, aflånga, med rundade intagna ändar och rundad nedfälld kant i form af en lagerstaf med bär och korsband; hvardera af de två öfre hyllorna uppburen af två S-formigt svängda konsolarmar med fyrsidigt tvärsnitt, framsidan och sidosidorna kälformigt insänkta, med utsparda platta kantlister, öfversidan platt, slät; nedre hyllan uppburen af två slåar. Hyllornas öfversida med tvådeladt faner. Fötter låga, de främre svarfvade och profilerade, de bakre fyrsidiga och i samma stycke som ramens sidostycken. Höjd: 1,27 m. Bakstycke, bredd: 0,56 m. Hyllor, längd: 0,86 m.; bredd: 0,37—0,38 m. Notportfölj med fotställ: Portfölj: Af tjock papp. Liggande rektangulär, med två fack; utsidorna klädda med pressadt brunt skinn, insidorna med hvitt moiréliknande papper. Å hvardera utsidan ett liggande ovalt fält. Det å framsidan med ett infälldt kors-stygnsbroderi i ylle, silke och pärlor på stramalj: i midten mot gul botten en blombukett i färger med två stora rosor i gredelint och ljusgrått, en stor flerbladig blomma af pärlor med blad i hvitt, grått och svart samt midt i guld och brunt, en röd nejlik-liknande blomma och en knopp i sistnämnda färg, två blad af pärlor i hvitt samt ljusare och mörkare gredelint, dessutom blad i gult och grönt jämte kvistar i grönt, gredelint och grått. Kring fältet en bård af aflånga fält i blindtryck med rundade ändar, mellan dessa en fasetterad prydnadsknapp af stål. Fältet å baksidan utan broderi men med dylika nitar kring kanten. Dessutom å hvardera sidan likaledes i blindtryck: kring fälten en fyrsidig ramomfattning af ränder med midt- och hörnringar, utanför omfattningen vid hvardera ändan en vertikalt gående bred bård, längs hvars midt fyra aflånga symmetriska ornament, det öfre och nedre synliga endast till hälften, ornamenten på portföljens ändar af tunnare papp samt veckade. Fotställ: Snidadt i relief. Bestående af två stolpar och ett tvärstycke, hvardera stolpen i form af en vinstock med afskurna kvistar och två löf, stockens nedre ända tvågrenad, med snedt utstående S-formade grenar som ben, likaledes med afskurna kvistar och tre löf, mellan grenarna (benen) ett stag af korsade smala kvistar med två löf; stolparnas öfre ändar likaledes tvågrenade, med grenarna på två ställen korsformigt gående om hvarandra samt med öfre ändarna afslutade i tre nedåtriktade löf, nedanför förgreningen två löf. Tvärstycket liggande något ofvanför benen och i samma form som stolparna, med ett löf-knippe i midten mellan två i styckets längdriktning liggande fristående kvistar. Portföljen hängande mellan två mellan stolparna gående mässingsstänger med en handmutter i hvardera ändan. Portföljen upptill sammanhållen af två par bruna sidenband, knutna i rosett. Portfölj, höjd: 0,56 m.; längd: 0,74 m. Fotställ, höjd: 1,16 m.; längd: 0,86 m. Skåp (hörnskåp) med nyckel: Tresidigt, med fasade framhörn samt raka sidor, dörr på pinnhäng samt låda; på tre fötter; lös marmorskifva jämte lös uppsats med spegelglas. Dörren med ram och fyllning. Å den senare en pålagd snidad ornering, bestående af två nedhängande lagerkvistar med blad och bär, upptill sammanbundna med ett i två öglor knutet tvärvågigt band, mellan kvistarna en stam, öfre delen af denna i form af en stjälk, den nedre liknande en strutformigt hoprullad klädesflik med ändtofs, å stammens midt en luta och ett hoprulladt notblad, korsande hvarandra samt hängande i två smala band. Mellan fyllningen och ramen en pålagd list med insänkt midt och utstående kanter, i hvarje hörn en insättning med rätvinkligt ytterhörn och insvängd kant samt i midten en insänkt blom- och bladornering inom utspard platt kantlist. I dörrens vänstra kant ett instucket lås med nyckelhålsbössning af mässing. Öfver dörren en låda, å hvars framstycke vertikalt gående kälar, utanpå dessa pålagdt två från vända lagerkvistar med blad och bär; mellan kvistarna ett nyckelhål med bössning af mässing; i öfre kanten ett instucket lås. Mellan hvartdera fashörnet och framsidan en grof kolonn med längdgående kälar och korintiskt kapitäl af samma höjd som lådan, å kolonnen något nedanför midten pålagdt ett i tre bågar hängande draperi, mellan bågarna en rakt hängande flik, öfver och under draperiet en rundtom gående platt bandliknande ring. Mellan lådan och dörren en utstående staflist, fortsättande kring kolonnerna och öfver sidosidorna. Fötter: de båda främre svarfvade och profilerade, med starkt utsvälld midt, kring hvars ytterkant en slät platta; bakre foten bestående af en grof fyrsidig klots. Skåpet inuti faneradt i ek (obehandlad) samt med två flyttbara hyllor af samma träslag. Skifva af hvit marmor, med karnisformig utåtfallande kant. Uppsats bestående af två i rät vinkel mot hvarandra ställda ramar, hvardera med främre ramstycket insvängdt och indraget uppåt, öfre ändan afslutad i en inåtvänd volut, den nedre i en liggande rektangulär utvidgning; å framsidan pålagdt en rad af tre nedåtvända blomkalkar och en blomknopp; nedre ramstycket smalt, med kälformig framsida; i bakre hörnet en svarfvad och profilerad fjärdedelskolonn med utstående profileringar; i ramarna spegelglas som fyllningar. Ofvanpå de stående ramstyckena och kolonnen en tresidig hylla med bågformigt svängd rundad framkant, å denna en rad utåtvända breda bladornament; ofvanpå hyllan två i rät vinkel mot hvarandra kantställda stycken, hvartdera med konturerad öfverkant, å framsidan längs denna en platt utstående list med öfre ändan afslutad i en volutformig hoprullning, den nedre stumt slutande mot en kvader; i bakre hörnet en svarfvad och profilerad kolonn, ofvanpå denna en upp och nedvänd blomkalk med upprullade bladspetsar. Baksidorna hvardera med en utanpåliggande rygg. Höjd: 1,65 m.; utan uppsats: höjd: 1,04 m. Framsida, bredd: 0,62 m. Baksidor, bredd: 0,505 m. Uppsats, höjd: 0,61 m.; sidor, bredd: 0,42 m. Nyckel: Af järn, med rund flackstafvig ögla; upptill å pipan en profilering. Längd: 6 cm.; bredd: 1,9 cm. Soffa: Bestående af två snedt mot hvarandra vända länstolar, sammanbundna medels två horisontalt liggande slåar, mellan stolarna en oval sits och en rygg. Hvardera stolen med fyra ben, sarg, sits, armstöd och rygg. Ben: de främre svarfvade, profilerade samt afsmalnande nedåt, hvarje upptill och nedtill med en utstående profilering, å den öfre kring ytterkanten en pärlstaf, mellan profileringarna längdgående kälar; bakre benen S-formigt utsvängda bakåt och afsmalnande nedåt, nedre delen rundad, den öfre nästan fyrsidig; under hvarje ben en svängbar trissfot med gaffel af mässing och trissa af svartgrått horn, å benet en mässingsring med taggig utsida. Sarg med bågformigt utsvängda sidor, den främre med rak öfverkant och konturerad underkant, de öfriga sidorna med raka kanter; å framsidan mot insänkt botten: längs nedre kanten en platt list, afbruten på midten, där med ändarna uppsvängda och volutformigt afslutade, på hvardera sidan därom mot den insänkta bottnen en utspard långsträckt flik; baksidan och sidosidorna släta. Resårerna fästa på en gles flätning af breda sadelgjordar. Armstöd nästan rätvinkliga, med fyrsidigt tvärsnitt. Den stående delen med nedre hälften rak, den öfre insvängd bakåt, framsidan och sidosidorna insänkta, med utsparda släta platta kantlister, baksidan slät. Den liggande delen nästan rak, med främre ändan långt framskjutande öfver den stående samt rundadt afslutad, bakre ändan uppsvängd och insvängd, öfversidan och sidosidorna som å den stående delen, med öfre kantlisten å sidosidorna framtill volutformigt afslutad, å öfversidan en aflång stoppning, framför och bakför denna ett inåtvändt bladornament, undersidan slät. Ryggram något utsvängd och svagt tillbakalutande, sidostyckena i samma stycke som bakre benen samt med öfre ändarna afslutade i en upp och nedvänd blomma; öfverstycket med bågformigt uppsvängd midt, understycket med nedsvängd, båda intappade i sidostyckena, alla ramstycken med fyrsidigt tvärsnitt samt med insänkt framsida med utsparda platta kantlister, den å öfverstyckets underkant afbruten på ömse sidor om midten samt med ändarna volutformigt uppsvängda, baksidor och sidosidor släta; å öfverstycket en snidad uppsats, bestående af en säckpipa, en flöjtpipa och ett nothäfte, korsande hvarandra mellan två utåtvända lagerkvistar. I ryggramen en stående oval ram med släta sidor, hvari ryggstoppningen fast. Sitsen mellan stolarna med stoppningen liggande på en grof ram, baktill fäst vid ett mellan slåarna gående tvärstycke, ändarna fästa vid stolarnas inre framhörn; tvärstycket med fyrsidigt tvärsnitt och starkt utsvälldt nedåt, å framsidan och sidosidorna snidade uppåtvända bladornament; öfre slån mellan stolarna med tvärgående kälar omväxlande med runda fördjupningar, nedre slån slät, med insänkt öfversida. Ofvanför sitsen en på öfre slån fäst rygg i form som stolsryggarna, men uppsatsen här bestående af en fiol med stråke framför ett notblad, allt mellan två lagerkvistar. På ömse sidor om mellersta ryggen samt vid insidan å hvardera stolsryggen en bågformigt insvängd stötta med öfre ändan afslutad som öfre ändan å ryggarnas sidostycken, den nedre i en rundad utvidgning, stöttan vid stolarna något kortare; stöttorna med insänkta fram- och öfversidor samt med utsparda kantlister som ryggramarna, inre listen å framsidan med öfre ändan afslutad i ett meanderhufvud, den nedre i en volutformig insvängning. Kantlister och alla släta sidor polerade. Höjd: 1,08 m.; längd: 2,12 m. Sitsar, höjd: omkring 0,47 m.; bredd: 0,58 m.; djup: omkring 0,57 m. Stolsryggar, bredd: 0,52 m. Länstolar: Lika länstolarna i soffan, men den snidade uppsatsen å öfverstycket här med en gitarr, en tuba och ett notblad mellan två lagerkvistar. Höjd: 1,03 m. Sits, höjd: omkring 0,47 m.; bredd: 0,58 m.; djup: 0,57 m. Rygg, bredd: 0,52 m. Stolar: Med ben, sarg, sits och rygg som länstolarna, bakre benen här fyrsidiga, afsmalnande nedåt och utsvängda bakåt samt utan trissfot. Den snidade uppsatsen å ryggarnas öfverstycke liknande dem å länstolarna men med olika föremål mellan lagerkvistarna: två stolar med en fiol, en stråke samt ett notblad; två med en trumma med pinnar, en flöjtpipa, en triangel, ett notblad och ett par cymbaler; två med en dubbelflöjt, ett notblad och en tuba; två med en herdeflöjt, en flöjtpipa och ett jakthorn med enkelböjdt rör. Höjd: 0,95 m. Sits, höjd: omkring 0,47 m.; bredd: 0,42 m.; djup: 0,445 m. Rygg, bredd: 0,41 m. Puff (aflång): Med rundade ändar och raka långsidor. Stommen bestående af två på bredsidan liggande ramar, sammanhållna af mellan dem vertikalt gående slåar. Å sitsen (öfversidan), framsidan och hvardera ändan ett broderadt ovalt fält. Under puffen fyra svängbara trissfötter af mässing. Höjd: omkring 0,45 m.; längd: 0,93 m.; bredd: 0,48 m. Puffar (runda): Med stomme och trissfötter som den aflånga puffen. Å sitsen (öfversidan) ett, rundtorn tre broderade falt. Höjd: omkring 0,45 m.; diameter: omkring 0,48 m. Trymå (väggspegel) med fotställ: Af trä, med spegelglas och marmorskifva. Snidad samt förgylld i matt och blankt. Spegel: Stående rektangulär, med öfre kortsidan bågformigt uppsvängd samt med öfverstycke. Ramens sidostycken och öfre kortstycket längs midten med en hög lagerstaf med bär, på ömse sidor om stafven en bred utåtfallande käl, inom den inre ett pärlsnöre samt utanför den yttre en list med tryckta kulor och öglor; nedre kortstycket smalare, med släta kälningar. Öfverstycket bestående af en stående oval medaljong, hvarå i relief en kvinna i bröstbild i profil åt höger, med bakåtkammadt hår, uppsatt i en stor nackknut, ombunden med ett band med hängande ändar; medaljongen nedtill omgifven af två frånvända lagerbladsknippen med bär, knippena nedtill sammanbundna med ett i två öglor knutet tvärveckadt band; upptill två dylika, mindre bladknippen, mellan dessa en femuddig stjärna med konisk midtknopp. Å hvartdera af ramens öfre hörn en volutliknande ornering, nedanför denna två öfver hvarandra hängande bladornament med kottformig ändknopp, nedre bladornamentet kortare. Nedtill å hvartdera sidostycket å utsidan ett något genombrutet utstående S-formigt bladornament med hvardera ändan afslutad i en bladrosett, den nedre stående oval, den öfre rund. I ramen slätt spegelglas. Fotställ: Rektangulärt, på fyra fötter samt med rundade framhörn och något utskjutande framsida, denna jämte sidosidorna bestående af en ram, hvari som fyllning ett gallerverk af zinkplåt med ett mönster af om hvarandra gående ringar. Å framsidan en pålagd snidad ornering, i hvars midt ett omvändt päronformigt ornament, omgifvet af en kråsliknande bård, utanför denna å hvardera sidan ett utstående vågigt band med något hoprullade utsvängda ändar, från nedre ändarna utgående åt hvardera sidan ett bladknippe, omslingradt af en smal stjälk med bär, en blomma och ett blad. Å hvartdera af främre hörnen en blad- och palmettornering, vid de bakre en half dylik. Kring öfre och nedre kanten å framsidan och kortsidorna ett utstående listverk, det öfre med en bladlist, det nedre med en lagerstaf. Fötter låga, volutformiga. Baksidan och fotstället inuti målade i ljust brungult. Spegelramens kälar samt delvis fotställets pålagda ornament och listverk i blankt. I fotstället en låda af brunmålad zinkplåt med ett ovalt rundstafvigt handtag vid hvardera ändan. Skifva af hvit marmor med rundad nedtagen kant. Höjd: 2,8 m. Spegel, höjd: 2,57 m.; bredd: 0,66 m. Fotställ, utan skifva, höjd: 0,295 m.; längd: 0,73 m.; bredd: 0,345 m. Skifva, längd: 0,73 m.; bredd: 0,345 m.; tjocklek: 1 cm. Undergardiner med hållare: Af hvit gles tvåskaftad linneväfnad med knypplade spetsar af grof linnetråd. Hellånga. Å hvarje del längs framkanten och fortsättande å nedre kanten en bred bård af tre spetsar, mellan dessa två smala remsor af tyget, hvarå två ränder i hålsöm. Mellersta spetsen bred, i mönster af en vågig bladranka jämte grupper af tre små blommor med hålcentra mot botten af brider, ytterkanter raka, i stolpmönster. Kantspetsen uddad, i mönster liknande midtspetsens; inre spetsen smalare, med raka kanter samt i spindel-, blad- och bridmönster. Spetsar och tygremsor hopsydda med kaststygn af hvit linne-tråd. Gardinens bakkant med stad. Öfre kanten fållad med förstygn och med spridda efterveck, längs kanten tio små ringar af mässing, fastsydda med hvit linnetråd. Längd: omkring 3,86 m.; bredd: omkring 1,37 m. Anm. Mycket nötta; i en gardindel fattas två ringar. Gardinhållare: Svagt bågformigt svängda, med rundade ändar samt bestående af en smal tygremsa med två längdgående hålsömmar; i remsans nedre kant en spets som den i gardinens framkant, i öfre kanten en smal spets i udd- och hålmönster. I hvardera ändan å insidan en fastsydd ögla af hvitt tvåskaftadt bomullsband. Längd: omkring 0,89 m.; bredd: omkring 0,18 m. Öfvergardiner med kappa: Af brunt sidentyg (rips), fodrade med hvitt (blekt) tunt linnetyg. Längs hvardera delens framkant och fortsättande ett stycke å nedre kanten en snörmakeribård, s.k. galler. Mellan delarna upptill en smal kappa med två breda motveck, längs nedre kanten en s.k. spegelkant med spunna fransar. Delar, längd: 3,16 m.; bredd: 0,8 m. Kappa, höjd (utan frans): 0,62 m.; bredd: 0,98 m. Bårder, broderier och frans: Bårder med handbroderier som å möbeln, i mönster af sammanhängande ovaler, i hvarje en blomornering med blommor af olika slag och i olika färger. Broderiet å hvarje bård fastsydt på en remsa af brunt sidentyg (rips), fodrad med linnetyg som det i gardinerna. Broderierna till kapporna ovala samt med dekor, sidentyg och foder som bårdernas. Fransen som den å kapporna. Bårder, längd: 3,15 m.; bredd: 0,26 m. Broderier till kapporna, höjd: 0,34 m.; bredd: 0,275 m. Frans, längd: 2,55 m. Gardinhållare: Af silkeskordong i sidentygets färg samt med två tofsar och s.k. skjutare, de förstnämnda med profileradt hufvud (krepin). Längd (enkla, med tofsar): 2,65 m. Gardinrosetter: Af valnötsträ, svarfvade, profilerade och polerade. Längd: 0,145 m.; diameter: 0,09 m. Kornischer: Af furu, profilerade, i form af en list med förkroppade ändar samt lackerade, imiterande valnötsträ, öfversta profilen i guld; ofvanpå kornischen vid hvardera ändan en pålagd förstärkningsklots för förkroppningen. Längd: 1,58 m. Gardinbrädor (hyllor): Af gran, jämnbreda samt fasta inom kornischen på en tapp vid hvardera ändan; längs framkanten en rad rundstafviga vinkelkrokar af mässing. Längd: 1,47 m.; bredd: 0,1 m. Spjällsnöre med tofs: Af brunt yllegarn. Snöret dubbelt, sammantvinnadt af fyra kardeller samt med nedre ändarna fästa i tofshufvudet. Tofs med profileradt hufvud och spunna fransar, å fem af dessa fyra öfverspunna träkulor (krepiner). Å snöret ett stycke ofvanför tofshufvudet en s.k. skjutare. Längd (dubbelt, med tofs): 1,65 m. Matta: Korsstygnsbroderi i ylle i färger. Rektangulär, med ovalt midtfält inom fyrsidig omramning med insvängda hörn. I faltet mot hvit botten en blomornering: i midten två stora rosor, den ena i mörkrödt, den andra i rödgredelint, på ena sidan om rosorna en stor pensé i blågredelint med midt i rödt och gult samt tre något mindre, asterliknande blommor i rödgredelint med gul midt jämte två knoppar, tre små blommor i grågult med midt i ljusrödt jämte en rosenknopp i rödt; på andra sidan om midtrosorna två blommor i brunt och grått med röd midt, två små fembladiga blommor i rödgredelint med gul midt, två något större i mörkrödt med hvit midt, en stor i brungredelint, en i brunrödt med grön midt; dessutom mindre blommor i olika färger jämte blad och kvistar i grönt, brunt och gult eller blått. Kring den hvita bottnen en rad liggande blomkalk-liknande ornament i ljusgult med brungul schattering; därutanför en blå botten med mörkare ornament och kantränder. Omramningen med yttre hälften i gult, den inre i brungult samt längs midten en ljusgul rand; utanför Längd: 1,46 m.; bredd: 1,19 m. Öfverblifvet garn, i lådor: I ena lådan: Sefirgarn. I andra lådan: Filosellsilke i härfvor och dockor samt hvita silkessnodder. Lådor (nya): Af mahogny, polerade samt med skjutlock af glas. Lådor, höjd: 0,15 m.; längd: 0,37 m.; bredd: 0,33 m. Möbeluppsatsen (utom trymån) inköpt efter beställning af Walther och Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, från möbelhandlaren I. D. Heymann, Hamburg. Ankom i flere kolli, dels 6 September, dels 11, 22 och 28 Oktober 1873, se Rescontra (Walther von Hallwyl). Betald 21 Oktober 1873. Pris: Mk 1552 (härtill frakter, tull-, dragar- och hamnpengar Rdr rmt 94:78), se Rescontra (Walther von Hallwyl). Broderierna utförda af Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, under åren 1870 —1873. Stramalj, mönster, garn och silke inköpta af Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, Januari och Maj 1870 från Jos. Grossjean, München. Betalda Januari och Maj 1870. Pris: Rdr rmt 312 och 107 (härtill tull och frakt Rdr rmt 14), se Toilettbok. Sidentyget (rips) inköpt af WILHELMINA VON HALLWYL, f. KEMPE, i Bon Marché Maison Aristide Boucicaut, Paris. Trymån inköpt af Walther och Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, från möbelhandlaren W. Erich, Hamburg. Ankom 5 Oktober 1867, se Rescontra (Walther von Hallwyl). Betald i Oktober 1867. Pris: Rdr rmt 2711: 70 (tillsammans med en del andra möbler), se Rescontra (Walther von Hallwyl). Undergardinerna gåfva till Wilhelmina (Mina) Kempe till hennes brudutstyrsel år 1865 från hennes föräldrar, Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe, f. 21 December 1807 1 Stralsund, d. 8 Maj 1883 i Stockholm, och Johanna Kempe, f. Wallis 13 September 1818, d. 15 April 1909, gifta 18 December 1843. Mattans material jämte frans och foder inköpt af Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, år 1875. Pris: Material Kr. 96:70, frans Kr. 11, foder Kr. 2:28, se Toilettbok. Lådorna förfärdigade i huset n:r 4 vid Hamngatan år 1929 af snickaren Linus Pettersson, Stockholm.
Inventarienummer/accessionsnummer:
VI:II:A.a.30._hwy